Jag tog mitt körkort förra sommaren. Det gick mycket i vågor, och ibland kände jag att jag inte kommer att klara det, samtidigt begriper jag ju att jag åtminstone är normalbegåvad så det är klart att det ska gå. Jag är 54 och har mycket erfarenhet av trafik, så för mig var trafikdelarna inte så kritiska (mer än att jag ständigt körde lite för fort och att jag missade vissa hastighetsskyltar - detta fick jag träna bort). Däremot tycker jag att krypkörningsmomenten var jättesvåra, jag kände inte att jag hade riktig kontroll på hojen och även om det kändes OK ibland så hade jag känslan att det inte gick bra på riktigt, att det var mer tur.
Det var därför inte konstigt egentligen att jag missade på krypkörningsmomentet vid min första uppkörning. Och när det skedde tappade jag verkligen lusten! Jag blev totaldeppig direkt! Det enda som fick mig att fortsätta var att jag hade köpt en sprillans ny hoj som redan stod utanför huset.
Vid uppkörningen var det en kompis med från min körskola. Jag såg hur han rörde kroppen i varje sväng under krypkörningen och verkligen flyttade rumpan för att balansera vikt. Jag bestämde mig för att pröva på mina lektioner fram till nästa uppkörning samtidigt som jag också bestämde mig för att totalt slappna av, att överdriva en lealöshet på hojen. Nästan så att jag var beredd att ramla (min körskollärare sa dock att jag fortfarande var stel så det var bara att försöka vara ännu mera lealös).
När jag körde upp andra gången (efter 5 veckors lång väntan!) praktiserade jag rumpflytt och lealöshet och då gick allt som en dans. Så i mitt fall var de många motgångarna med krypkörningen en effekt av att jag inte riktigt ville förstå hur jag skulle förhålla mig till hojen. När jag fattade det gick allt mycket lättare.
En sak som jag har tänkt på efteråt är att jag verkligen förtjänade att kuggas första gången. Det var det som fick mig att förstå att jag på något sätt måste ändra mitt förhållningssätt och verkligen förstå hur hojen och jag måste samverka. Så jag är en mycket bättre hojåkare nu än jag skulle varit om jag fick körkortet efter första uppkörningen. Sedan är det förstås massor kvar att lära.
Senast redigerat av Jourtjänst den 2013-04-23 klockan 13:51.
Jag har ju inte kört så mycket så det mesta går väl uppåt just nu. Men jämför jag dagens lektion med den förra så var ju dagen lite av ett lågvatten. Jag klarade det väl okej men jag imponerade knappast. Dessutom lyckades jag med tre gulljuskörningar på ett körpass
Jag är ju 40 och har ca 20år bakom vanlig ratt och det är jag rätt tacksam över. För jag känner direkt hur jag inte har full koll på mc när jag kommer in i stadstrafik jämfört med bil. Då är det rätt tacksamt att ha iaf vanan av trafiken så jag känner mig inte så orolig över det, att jag skulle missa nått eller så i trafikmiljön. Det räddar mig rätt mycket tror jag.
Men på det hela taget så är det väl naturligt att det går lite upp och ner. Saknar man trafikvana så blir det ju inte lättare direkt.
/Freddo
"rumpflytt och lealöshet" - ska helt klart testas!!
Nu har vi inte samma lågfartsprov i Danmark som in Sverige, men mitt problem är att jag faktiskt kör för sakta i slalomen. Man måste ha styrfart, men inte så mycket att man brakar rakt igenom konerna. Här är ett exempel på hur man kan köra slalom med MC....
Jag är 50, med 30 års erfarenhet med bil, och ett av mina problem är att jag har svårt att köra "olika" med MC och bil. Jag kan tex få kritik för att jag inte körde om den där bussen, att jag väntade på motsatt trafik vid vänstersväng (Eva , du kör MC, den kan accelerera!!), att jag tar för vida svängar (Eva, du har inte campingvagn på MCn!!)
Jag kommer från ganska gamla bilar - nuvarande en Golf 3 från 96, och då har man inte acceleration, så man väntar hellre de där extra 10 sek för att få fri bana. Svårt att tänka om och gasa på. Plus at jag kör lite "flickaktigt", eftersom jag nu är det.![]()
Senast redigerat av Mohlin den 2013-04-23 klockan 22:04.
Okej, det där är väl en svår avvägning antar jag. Om man avvaktar mötande trafik så ska man väl göra det så det ser ut som ett självsäkert val och att det inte ser ut som att man är osäker. Det gäller väl det mesta antar jag när det kommer till körutbildning, i värsta fall får man hålla masken se tvärsäker ut.
En annan sak som är viktig att komma ihåg är vilken nivå kritiken ligger på. Det är lätt att tycka att allt är katastrof för att man får påpekanden medan det i själva verket kanske handlar om detaljer som kan bli lite bättre.
Men när man håller på och övar så tror jag det är viktigt att man tar en nöjestur lite då och då. Så man kommer ihåg varför man vill ha körkort, om man har möjlighet vill säga. Det blir så lätt att man fastnar på tråkbitarna man har fastnat på. Så såg min plan ut från början, typ övningsköra hela sommaren och kanske ta kortet till nästa säsong. Nu tycker läraren att det verkar lite onödigt att dra ut på det så länge i onödan så vi får väl se.
Häng kvar bara så ska du se att det löser sig. Har du inte mc så köp en billig som du kan övningsköra privat på och få lite självförtroende.
Mvh
Freddo
Man kan inte köra privat med MC i Danmark, vad jag vet. Allt är via körskolan, så nån nöjesturer är det inte tal om.
Ajdå, det var ju lite värdelöst. Det är ju grymt om man har möjlighet att få lite mc-rutin mellan lektionerna.
En annan fråga till kollektivet som jag glömde fråga läraren. Under dagens lektion tog läraren täten och jag åkte EFTER genom stan. Får man göra så med handledare också?
/Freddo
Senast redigerat av TheCrow den 2013-04-23 klockan 22:42. Anledning: Mobilrättning...
Yes, det finns ingen regel som säger att handledaren ska köra bakom. Fritt val är det.
Det var som fan. Tack det öppnar ju upp för lite bättre privatlektioner.
/Freddo
En fundering, ser att ngn framhåller sin trafikvana. Har själv haft B-kort i ca 15 år men känner att trafikdelen är jävligt svår - spårval, kolla in omgivning, läs skyltar, tempoväxling m.m.m.m.m.m.
Har inte hört el sett att ngn kuggat på trafikdelen - blir jag den första?