Hej på er
Nu har veteranmc också hittat hit. är en 47årig kalixbo som gillar veteranmotorcyklar. Jag kör med mina året runt, men mer sparsamt under vintern man har ju börjat bli äldre å mer frysen av sig. Har provat köra i över -30 när jag var med i Fmck
Ursprungligen postat av veteranmc
Välkommen på tråden! Det är en häftig samling veteraner du har hittat. Där finns dom motorcyklarna som var aktuella när jag var pojkåren och som jag gjorde mina första turer på.
"Gubben" som körde hade ofta blåbyxor, skinnjacka med tidning innanför. skinnluva och strut. Ibland satt en "tant" bakpå med kappa och huckle och kanske en unge mellan dom(eller på tanken). Om det fanns topbox var det en öppen trälåda på pakethållaren för att frakta verktyg, fisk eller varor till eller från affären.
Satt och pratade MC med ett gäng gamla tanter för snart 10 år den och dom var då 75-85 år. Om jag inte minns helt fel hade 5 av 6 ett förflutet som passagerare och någon hade även kört. Några hade varit på riktiga långsemestrar tillsammans med gubbe och tält på 150 cc -hoj på -40 och -50 talen. Härliga tider! Där har inte vi "solskensknuttar" mycket att komma med.
Nån som kommer ihåg hur en vinterväg ser ut söder om Dalälven?
Första kontakten med försök till rensaltning fick jag 1963. Ifrån att jag kört på en perfekt vinterväg kom jag in på ett slaskhelsicke som var närmast okörbart. Undrade vad som hänt och fick förklaringen att det var något nytt man provade.
Konstaterar nu, snart ett halvt sekel senare, att försöken fortgår och att lyckat resultat verkar inte finnas inom räckhåll.
Vad jag gnäller över är att man har hela tiden slask på vägen. På mindre vägar som sandas finns det salt med i sanden som fräter gropar i vägens hela längd och det är spårigt halt och jäkligt överallt.
Nä! Tacka vet jag gamla tiders väghållning! Plogning, ren sand, och vid behov rivning av isen där den blev för tjock och spårig. Då var det kul att köra på vintern och man visste hela tiden vad man hade för fäste. Vinterdäck var det inte många som hade, sommardäcken räckte förvånansvärt bra på det underlaget.
Kallt så fö.....at ute, 20- ! Vill gå i ide, helst i en bastu, och inte komma fram förrän i Mars för då börjar turerna. Räknar med sångsvanar eller några andra fjäderfä i mitten av månan´. Sen rullar det på.
Men tiden dit?? Det som faktiskt är kul och lyfter på tristessens gråa filt är att det finns några forum så man kan så att säga kan fördela gnället.
Utförsåkning var något som verkligen lyfte vintertiden på den tiden det fungerade men när lårmusklerna bara viker ner sig om dom ska hålla emot lite G-kraft i svängarna är det inte kul så det är bara att vänta. Mc;n får ersätta skidorna. Där kommer trycket i kurvorna i sadeln istället så det är på så sätt lättare och nästan lika kul. Bara det att man får ha bredare säkerhetsmarginaler på vägen. På skidorna skulle mann gå omkull då och då för annars körde man inte fullt ut. Inte lika kul att vurpa med MC.
Blir lite bilkörning under helgen. Skithalt på vägarna pga att saltlaken frusit. Var ute igår och gled förbi avtagsvägarna jag skulle in på ett par gånger. Bromsade naturligtvis för sent men det är nog många som gör samma misstag när vägen ser ut att bara vara lite fuktig.
Här går jag och gnäller på kylan men ändå far det i skallen vad skönt det skulle vara att sova ute under ett bra vindskydd på en tjock granrisbädd med ett liggunderlag och i en bra sovpåse. Naturligtvis en riktigt bred stockeld utanför som håller hela natten.
Naturligtvis är jag inte tuff nog att göra det. Det räcker med tanken på morgondrillen för att få mig att avstå.
Tänk på dom som inte har någon bostad, kanske varken eld eller sovsäck.
Jan
Jo jag gör det ibland. Det är en otrolig lyx att kunna drömma om att ha det obekvämt en stund som en mysgrej, men om det vore ett måste vore det inte lika kul!
Hur kan man vara dom till hjälp och då menar jag inte bara med några tior i en insamlingsbössa?
Tanken är att vi ska ta hand om varandra via skattsedeln när vi blir sjuka eller inte klarar oss själva. Tycker nog att det försämrats sen 70-80 talet. I dag ska man vara till arbetsmarknadens förfogande samma dag man dör. Regelverket för sjuka å arbetslösa käns grymt i dag. När ni kommer ner hit ska jag visa berget där man tog upp dom som va belastande å för gamla för att va närande i familjen. Kanske den tiden kommer tillbaka då berget få träda i tjänst igen. Kyliga tankar i kyligt väder. Tror jag går till garaget å brummar lite på GSen.
Jan
Varmgarage?
Känns nästan som man bör arbeta ett täg efter det att döden inträffat. Åtminstone säger farsan så när pensionen dimper ned i brevlådan....
Behörigheter för att posta
Svara med citat