Motorväg är olustigt....speciellt om man är oerfaren. Trixet är att hålla en högre fart än de andra dårarna, men det kan man ju inte göra vid övnngskörning :P
Motorväg är olustigt....speciellt om man är oerfaren. Trixet är att hålla en högre fart än de andra dårarna, men det kan man ju inte göra vid övnngskörning :P
Visst är det OK, men det uppstår ju hela tiden otrevliga situationer då det exvis kommer en bilist och svänger i framför. Då måste man ju bromsa in och har man då redan en tätt liggande bakom......
Sedan har vi ju en del som kör tradare som verkar älska att skrämma mcföraren genom att krypa upp tätt bakom. Inte kul i tät trafik att bara se en lastbilsfront i backspeglarna. Kanske kan hjälpa att blinka med bromsljusen.
Visserligen har jag trafikvana sedan slutet på 50-talet, men scenariot med en tradare i backspeglarna när jag kör mc, är skrämmande.
Hej Mohlin, jag tror jag känner igen mig i saker du beskriver. Det är kanske inte rätt stund att utmana sig själv
med tuff körning?
Jag tänker att när man har mycket annat i livet som behöver tas om hand, förändringar i yrkesliv för en själv och ens nära och kära, saker som gör att kroppen har lättare till stress, då kanske det är lönlöst att säga till sig själv att man minsann inte ska få stresspåslag? Jag har också nyorientering i mitt liv och jag kan känna att jag inte behöver extra kickar i form av tät och hastig trafik där jag sitter oskyddad. Mitt liv har många kickar ändå. När pusselbitarna i livet har fallit på plats i helheten, och kroppen inte går igång med stresspåslag, då först kanske den där skönaste mc-körningen infinner sig?
Jag tycker du är klok som låter kroppens signaler styra dig nu. Inte ska du tvinga dig själv just nu. Lusten att köra MC kan komma tillbaka. Din påbörjade mc-utbildning kan säkert ligga till grund om du senare vill ta upp det i lugn och ro.
Jag hade en jättebra körlärare och körskola, men jag var en långsam elev som behövde många lektioner, har aldrig kört moped som ung, hade inget gratis, fick slita mycket för att både lära mig teknik på banan, och övervinna div nerver när jag är ute i trafik. För mig var det viktigt då för 10 år sedan att testa mig själv att se om jag skulle klara det. Hade lite romantiserad bild av hur härligt och häftigt det skulle vara att köra hoj. Nu har jag gjort mitt projekt och har inte längre samma behov av att ha hoj-livet som image, jag kör ibland när det är praktiskt. Finns inte utrymme i mitt liv för nöjesåkning. Kanske sen någongång i framtiden?
Jag tror du kan lita på dig själv i dina beslut. Men glöm inte att det finns många många fler framtida möjligheter.
Ha en skön sommar!
Eva
men kanske detta med mc inte är något för dig då i alla fall !
att försöka tvinga sig köra mc och ligga och spy pga nerver verkar ju lite halvtokigt om jag skall vara ärlig.
har du sökt hjälp för dina nerver istället och kanske vänta med MC !
I all välmening, men man hör inte hemma vid styret på en mc i det tillståndet.
Just därför jag la ner det nu. Ute på 70-90 vägar är det skitkul och jag tycker inte alls det är obehagligt.
Men vi hade en obehaglig incident med en lastbil (med släp) som faktiskt jävlades med oss på riktigt. Han körde 110 (!), och låg och blockerade för oss när vi skulle förbi honom. När jag till sist gick ut på sidan av honom (2-filigt) så svängde han ut med släpet så att jag fick gå ut mot mitträcket och vrida gasen i botten för att komma förbi. Det var knappt att vår körlärare (i bil) kunde tränga sig emellan. Sen la han sig på tutan och satte helljuset i nacken på oss.
Vår körlärare var väldigt upprörd "Se till att komma förbi idioten NU!!!" skrek han i öronen på oss.
Det var nog då det gick upp för mig hur oskyddad man är, och eftersom jag inte gillade motorväg innan så blev det ju inte bättre av detta.
Mja, jag låg inte och kräktes före en timme, men jag var duktigt nervös och kände mig osäker och stressad.