I brist på annat kanske trevligare fritidssysselsättning en fredagkväll så stövlade jag ut i garaget och mekade med Husqvarnan. Isär med hela bränslesystemet och i själva bränslefiltret hittar jag lite ludd och några små färgflagor. Nu var det så att det var inte det som gjorde att den stannade i söndags utan på ren okänsla.
Jag hade några kilometrar innan känt små, små knappt märkbara ryckningar. Ungefär som att den gick lite snålt och i jämförelse med Scramblerns soppatorsk så var det här inte ens så pass märkbart i ryckningarna att man begrep varför de fanns. På Scramblern märker man och känner direkt när det är dags att vrida om till reservtank, den är mer burdus i sitt sätt där. Husqvarnan smyger med ett försiktigt soppatorskande.
När jag hade stannat ute i gräset första gången ruskade jag givetvis om hojen för att se om det fanns bränsle i tanken. Så klart ruskades det över bränsle till högersidan, därför kom jag ca 200 m också innan den tvärdog igen. Eftersom jag ruskade om hojen IGEN och den inte ville starta alls så antog jag att nu är det nåt fel på hojen och kikar på luftfiltret som såg fint och rent ut. Alltså måste det vara bränslesystemet som störs, funderade jag.
Efter kvällens mek vet jag vad felet var och det var soppatorsk, inte igensatt bränslesystem för där såg allt fint ut så när som på lite ludd i filtret. När jag ändå har allt isärplockat så rengörs allt i alla fall och sen monteras tillbaka, kanske jag hinner med en tur i morgon med den. Jag hoppas och försöker sikta på det i alla fall.
Veckans lärdom: Husqvarnan är väldigt försiktig med att meddela när bränslet börjar ta slut. Blir det soppatorsk – lägg ner hojen på högersidan.
Svara med citat
