Visst är det så! Men fråga mig vetja! Då blir svaret att jag har två hojar, en lerhög (Suzuki DR800 Big -92) och en finhoj (Honda Aftica Twin 750 -02) På lerhögen sitter det grova sulor och finhojen är utrustad med slätsulor. Putsar en del på Africanen och slaskar av DR;en. Då måste jag ha mest kul som kan göra båda sakerna.Ursprungligen postat av räven
Hmmm, är det inte synd att ha en så trevlig hoj som ATn att putsa på?Visst är det så! Men fråga mig vetja! Då blir svaret att jag har två hojar, en lerhög (Suzuki DR800 Big -92) och en finhoj (Honda Aftica Twin 750 -02) På lerhögen sitter det grova sulor och finhojen är utrustad med slätsulor. Putsar en del på Africanen och slaskar av DR;en. Då måste jag ha mest kul som kan göra båda sakerna.
Jan
Det är väl trevigt att kunna putsa och vaxa en African, den har visserligen fått sin del av grusbus men har fortfarande en snygg yta som är värd att sköta om. Den är värd att sköta om.
Om planerna för dagen är grus och stig så fungerar Mr BIG förträffligt, med skyddsbågar och en ruffig yta så behöver man inte gråta om den behagar lägga sig ner i ett dike. Det är bara besvärligt och stolthetsknäckande men trots det hysteriskt kul.
Jag är så lycklig tillsammans med mina två.
Senast redigerat av AT-gubben den 2011-02-01 klockan 10:12.
Jaa, du ATgubben, sitter själv i samma sits sedan ett tag tillbaka. Kan putsa en Yamaha och skita ner en Transalp.Det är väl trevigt att kunna putsa och vaxa en African, den har visserligen fått sin del av grusbus men har fortfarande en snygg yta som är värd att sköta om. Den är värd att sköta om.
Om planerna för dagen är grus och stig så fungerar Mr BIG förträffligt, med skyddsbågar och en ruffig yta så behöver man inte gråta om den behagar lägga sig ner i ett dike. Det är bara besvärligt och stolthetsknäckande men trots det hysteriskt kul.
Jag är så lycklig tillsammans med mina två.
Du är också välkommen till vår 60+ träff i Borgvik i Maj. Då får du nog ta med dig AT:n
För mig finns inget bättre när småvägar ska utforskas.
Det blir nog att jag kommer på min välskötta, men oputsade, DR 650.
Ove
Om du frågar mig så trivs jag sedan många på "normala" vägar.
Har fler hojar och de går att skita ned mer eller beroende på vilken, men fuktig grusväg går gränsen för mig det ska helst vara torrt nu för tiden.
Har dock i yngre dagar kört en del i skog och på åker och lera med lättare offroad hojar, i jobbet kan man säga. Jag har väl åkt av mig och känner ingen längtan längre. Fast vore jag yngre och frisk skulle man ju satsa på en riktig Enduro-hoj och novemberkåsan.
Köper alltid hojar som ej gått på grus och är alltid försiktig med grus åka då en hoj snart chanserar då. Är rädd om mina hojar och är noga med att hålla dem i orginalskick för jag vill ha bra betalt när de säljs eller byts och som sjukpenionär anser jag mig inte ha råd med något annat beteende.
Hade en riktig putshoj och åkte på i 10 år. En 500 cc veteran jag renoverade och lackade ramen och motorn på och den var i stort sett bannlyst från grusvägar av kanske förståeliga skäl men fa..n vad roligt jag hade med den hojen. Åkte mellan Sverige runt och tältade med eller utan passagerare och är utan tvekan den roligaste hoj jag haft trots lite kubik tills jag slet den ut efter 10 år.
Den stora Touring gärnet är dock bannlyst från grusväg utom den ggn i fjol när räven mer eller min tvingande ut på rullgrusvägar och den chockupplevelsen men den hojen med passagerare och de däcken tänker jag inte göra om och utsätta mig för.
Smaken är liksom baken delad även i dessa frågor och var och en ser saken ur sitt perspektiv en del gillar grus och andra inte men alla har kul på sitt sätt. En del gillar att åka långt på Touringhojar och se nya vyer och en del att grusbusa på hemmaplan och en del bägge delar. Tack för ordet!
Senast redigerat av GeCe den 2011-02-02 klockan 08:27. Anledning: Tillägg!
Mvh
GeCe
Det är aldrig försent att prova på något nytt!
Hmmm. GeCe, berom ursäkt om du kände så. Brukar fråga folk om det är ok med grusvägar. Eftersom vi kört grusvägar tillsamans tidigare kanske jag slarvade med det, mins inte. Vägen hem till mig var under rep. å ganska grusig, håller jag med om.
När vi snackar hojval, vill jag ha en hoj som klarar hela resan. Ofta blir det dålig väg eller grus upp sista biten till fjälltoppen eller målet. Sen är jag väldigt nyfiken, vill kolla vart den där vägen tar vägen. Men som sagt vi är alla är olika å det måste vi aseptera. Eller blir man ensam på turen. Bara lite morgontankar.
Jan
Hade en sån hoj du talar om i Transalpen men den blev för otymplig för mig men har nu skaffat en mindre GS som gör att jag inte behöver tveka om vägen utan jag bestämmer. Hojen är lätt väger endast 194 kg fulltankad och med den låga sadeln så ser jag framemot många trevliga turer i vår och förhoppnings sommar.
Småland resan då hade jag ju ett landsvägs muskedunder att åka på med dito däck. Det var lite funderande inför resan eftersom jag hade ju en liten 600 cc att välja på också med nya lite kraftiga däck som hade passat bättre på dina fina mc-vägar. Din ursäkt är accepterad för det är ju lätt att glömma bort sig när man har trevligt som vi hade trots min små skräckupplevelser några stunder.
Mvh
GeCe
Det är aldrig försent att prova på något nytt!
Det här med att kunna åka på olika underlag kanske motverkas av förarens osäkerhet i många fall. Den vanliga föraren på en touringhoj har nog bäst användning för däck av typ Michelin Sirac eller Michelin T 63. Då kan man ge sig ut på grusvägar om man vill. De här däcken har en sådan kapacitet även på asfalt att den vanlige förare inte kan fresta dem fullt ut i allafall. Sedan beror det ju på vad föraren kan och vill. På en resa i Norge för några år sedan var vi ca 15 förare på mest offroadhojar , men två hade custom. Tror ni att vi fick vänta på customhojarna fastän vi körde mycket grusvägar? Nej!!!!! De hade välmönstrade däck och vana förare. Övning ger ju färdighet.
Träffade en mycket glad HD-åkare på en liten grusväg i ösregn, norra Dalsland för några år sedan. Jättekul med alla krokiga små vägar tyckte han. Med Goretexställ och grova däck kan man ju ha roligt.
Om man köper en hoj i avsikt att ha den till den blir färdig för skrotning, så kan man ju ha mångt mycket roligare då man inte behöver sitta och tänka på eventuellt stenskott.
Varför byta hoj varje år eller vartannat? Det blir ju bara nya bekymmer, för att inte tala om vad det kostar med service och liknande.
Rätta mig om jag har fel!
Behörigheter för att posta
Svara med citat