Nu tar vi något heeelt annat och mycket roligare!
Jag har under det senaste halvåret roat mig med att tappa kilon. Hela 12,6 kg har ramlat av mig hittills och idag nådde jag målet: ett par gamla jeans, de är av minsta storleken av dem alla som hänger därinne i min garderob och målet har varit att komma ner i dom här jeansen och även kunna knäppa dem och dessutom sitta ner.
Till en början var de väldigt små, de kom halvvägs upp på låren när jag provade dem i vintras. Jag kunde inte låta bli att fundera hur smal jag måste ha varit då och hur jävla stor är jag inte nu, säg? Varefter tiden gick så kom jag ner i nästa par jeans som var storleken mindre, byxa efter byxa. Nånstans mittemellan på den här vägen provade jag dessa jeans men de var väldigt små, fortfarande. De kom dock upp hela vägen till slut men jag kunde inte knäppa dem, ännu mindre sitta ner trots att de var oknäppta.
Tiden gick, jag började få gå runt och dra upp mina byxor för nu började de bli för stora, mitt läderskärp hade jag nått innersta hålet på och nu får jag nog snart göra nytt hål. Om jag inte köper ett nytt förstås. Mitt Triumph-ställ är på tok för stort nu, byxorna måste jag ha fastspänt i jackan, annars glider de ner för de är jättestora runt magen!
I dag kära folk, nådde jag slutligen målet: de där jeansen med minsta storleken som hängt i garderoben som mål. Det tog drygt ett halvår, i dag kom jag ner i dom och jag kunde knäppa dem och även sitta ner – knäppta. Så, i morgon ska jag ha dem på mig.
I tröjstorlek har jag gått från XXL till L. Bilden nedan visar jeansen som fått mig att kämpa på och jag tänker fortsätta för jag är inte klar än, det är några kilon till att jobba bort. Jag har inget direkt mål på vikten, jag tänker stanna där jag trivs och där jag tycker att jag estetiskt ser bra ut.