Så var hösten här med stormsteg. Plötsligt blev det höst, inget mellansteg mellan sommar och höst. Nej ro hit med kylan direkt, varför harva med halv sommarvärme?
Min säsong 2009 började med en rejäl vurpa i Älvdalen, hjälmen slogs sönder och jag fick en vecka utan sömn för kroppen hade fler muskler än de jag kände till och gjorde sig påminda så fort jag vände på mig. Eller försökte vända på mig.
En månad senare gör jag om samma bedrift fast då klarade jag undan hjälmen i fallet. Bara en naggad stolthet som plåster på såren fick jag.
Caféer jag tänkt köra till blev inte besökta, jag vet inte vad jag sysslat med i år som aldrig kom iväg dit jag tänkt. Jag besökte dock ett nytt fik på Dalarö med Triumphgänget en onsdagkväll. Det här är nästans skandal: inte ens till Tuvängen kom jag som jag hade tänkt.
Jag körde hoj och plåtade olika event med mina nya kamera, det var skoj och en av bilderna hamnar eventuellt i tidningen Trailer. Vid ett tillfälle hamnade jag i skogen utanför Gnesta där jag stod och plåtade gamla lastbilar som for förbi. Platsen var helt underbar, ingen såg mig där jag stod. Men när jag ska åka hade ventilkåpspackningen stuckit och nu läckte Pärlan ut olja. Jag fick åka ”skamkärran” hem, alltså i en skåpbil med Trajjan surrad bak i skåpet.
Jag tänkte också köra på grus i år men BMW:n var inte ens rolig. Nya däck och allt men... Nä.
Däremot var Trajjan skoj på gruset. Gott vridmoment och grus var en skoj kombination. Apropå Trajjan, jag har ett projekt i tankarna jag skulle vilja göra med Trajjan men det kommer kanske senare i skrift.
Jag tar också en paus nu. Jag skriver ändå inget intressant eller ens bidrar med nåt bra. Jag tillhör den skara av folk som inte har nåt att komma med eller ens har nån humor, varken verbal eller i skrift.