Bromssträckor

[Olle Å]

Kan bli en intressant tråd om vi kan hålla oss till rubriken.
En amatörfundering ang. bromssträckor utan att gå in på fysiska beräkningar.
Allt måste väl hänga ihop med effektiva bromsar och friktion.
Påstås att vikten inte har betydelse. Men..........
Hur mycket av vikten flyttas över på framhjulet vid max bromsning där underlaget gör så att friktionen tillåter bakhjulslyft?
Då borde väl en lång glidare kunna stanna på kortare sträcka än en kort sporthoj, förutsatt att den har effektiva bromsar.
Om det är dålig friktion, exvis sand på asfalt, vilken hoj kan stanna först vid samma hastighet , en lätt hoj på 200 kg eller en på 350 kg? Förutsätter samma typ av däck.
Har glömt av att kunna beräkna fysiska krafter, men vad är den levande vikten på en lastad hoj på 300 kg och en på 500 kg vid en hastighet av 100 km/h ?

[räven]

Mycket intressant ämne som jag funderat på vid bromsövningar när jag stått vid sidan som instruktör. Den som är inövad med ABS vågar klämma fult å snabbare få den framkastade vikten på framhjulet. Den branta gaffelvinkeln på sporthojen har nästa fördel. Hur föraren sitter på hojen betyder en del. Lufttryck å typ av däck. Största påverkan har naturligtvis friktionen mot underlaget. Bakbromsen?Mycket liten påverkan tror jag, möjlig en stabbiliserande effekt i början på bromsningen. Nu räknar jag med mothugg.

[Per Lindström]

En lätt hoj bromsar oftast lite snabbare, eftersom den har ungefär lika stort luftmotstånd som en tung.
Samma bromsverkan av luften men mindre vikt som man skall få stopp på.

Om man räknar bort luftmotståndet är bromssträckan ungefär densamma, så länge bromsarna orkar med.

Intressant är att rörelseenergin ökar med kvadraten av hastigheten, E=½mv^2.
Detta gör att bromssträckan ökar fyra gånger om hastigheten fördubblas (om man bortser från luftmotståndet).

Läste någonstans, att det finns studier som tyder på att ABS, gör mer för säkerheten än hjälm gör.

[Olle Å]

En lätt hoj bromsar oftast lite snabbare, eftersom den har ungefär lika stort luftmotstånd som en tung.
Samma bromsverkan av luften men mindre vikt som man skall få stopp på.

Om man räknar bort luftmotståndet är bromssträckan ungefär densamma, så länge bromsarna orkar med.

Intressant är att rörelseenergin ökar med kvadraten av hastigheten, E=½mv^2.
Detta gör att bromssträckan ökar fyra gånger om hastigheten fördubblas (om man bortser från luftmotståndet).

Läste någonstans, att det finns studier som tyder på att ABS, gör mer för säkerheten än hjälm gör.

Vill du vara snäll och skriva ut formeln i klartext. jag har tyvärr glömt av det mesta.
Har för mig att vi sade att öka hastigheten med det dubbla så ökar den levande kraften 4 ggr. rätt eller fel?

[Per Lindström]

Vill du vara snäll och skriva ut formeln i klartext. jag har tyvärr glömt av det mesta.
Har för mig att vi sade att öka hastigheten med det dubbla så ökar den levande kraften 4 ggr. rätt eller fel?

Rätt den levande kraften (energin) ökar 4ggr när hastigheten fördubblas,

Energin (E) är lika med hastigheten (v) i kvadrat gånger massan (m) genom hälften, energin anges i Joule eller wattsekunder, hastigheten anges i meter per sekund och massan i kilogram.

Till exempel hojen väger 300 kg du kör 70 km/timme.

för att få meter per sekund delar du hastigheten med 3,6, 70 km/timme är alltså ungefär 20 meter per sekund.
Hastigheten i kvadrat blir då 20x20, energin blir alltså 20x20x300/2 lika med 60 000 Joule.

Skulle hastigheten öka till 100 km/timme fördubblas energin (och bromssträckan).

Det är nog det man skall komma ihåg, att en ökning av hastigheten, ofta gör större skillnad än vad man tror.

[Olle Å]

Tack!

[räven]

Tack!

Normalt är att inte våga bromsa lika hårt vid högre hastighet.

[erikn]

Räknexempel som vi fick göra på risk-tvåan. Instruktören ökade hastigheten från 80 km/h till 100 km/h. Vi fick gissa hur mycket längre bromssträckan skulle bli. Efter att han visat så gick vi igenom räkningen.

1/4-dels ökning av hastigheten, 1/4-del av 4 ggr längre bromssträcka. Resultatet blev alltså en fördubblad bromssträcka vid en ökning från 80 -> 100 km/h.

Ett annat exempel som vi fick se i praktiken var skillnaden mellan 50 och 70 km/h. Stoppsträcka (reaktion+bromsning) vid 50 km/h är lika lång som reaktionssträckan är vid 70 km/h. Vid en incident hinner man stanna där man vid 70 km/h inte ens hunnit dra i bromshandtaget. Är det man måste bromsa för på "lagom" avstånd så hinner man stanna vid 50 km/h, men i 70 km/h kör man in i det utan att ha sänkt hastigheten alls.

Tänkvärt, men ända håller man lite högre hastighet.

[Olle Å]

Räknexempel som vi fick göra på risk-tvåan. Instruktören ökade hastigheten från 80 km/h till 100 km/h. Vi fick gissa hur mycket längre bromssträckan skulle bli. Efter att han visat så gick vi igenom räkningen.

1/4-dels ökning av hastigheten, 1/4-del av 4 ggr längre bromssträcka. Resultatet blev alltså en fördubblad bromssträcka vid en ökning från 80 -> 100 km/h.

Ett annat exempel som vi fick se i praktiken var skillnaden mellan 50 och 70 km/h. Stoppsträcka (reaktion+bromsning) vid 50 km/h är lika lång som reaktionssträckan är vid 70 km/h. Vid en incident hinner man stanna där man vid 70 km/h inte ens hunnit dra i bromshandtaget. Är det man måste bromsa för på "lagom" avstånd så hinner man stanna vid 50 km/h, men i 70 km/h kör man in i det utan att ha sänkt hastigheten alls.

Tänkvärt, men ända håller man lite högre hastighet.

Ett annat exempel som jag kommer ihåg från körskolan var att vi vid 100 km/h färdas i runt 25 m/sek och att vi kan ha en reaktionstid innan vi hinner börja bromsa på 1 sek. Händer ju ofta att ett fordon ligger närmare än så. Inte konstigt att många blir påkörda bakifrån

[erikn]

Just hur fort man färdas är (tycker jag) rätt lätt.
10 m/s = 36 km/h
20 m/s = 72 km/h
30 m/s = 108 km/h

Det utgår man från och sedan har man ca-värden där emellan.