Min första vurpa

[Jourtjänst]

Jag har haft körkort sedan i augusti förra året och gjorde min första vurpa för några dagar sedan. Egentligen var det inte en vurpa utan en stillsam men oundviklig nedläggning på höger sida. Den kom helt överraskande när jag skulle ställa min hoj på sin plats på vår lilla uteplats framför huset, något som jag gjort massor av gånger.

För att kunna ställa den där måste jag först upp på en trottoar med en låg trottoarkant. Den kortaste vägen in är att ta upp den så att hojen smyger sig upp på trottoaren snett över trottoarkanten i nästan 180 graders vinkel och inte rakt upp på den i 90 graders vinkel. Den här gången kom jag väldigt nära kanten när jag skulle upp på trottoaren och väldigt nära den 180-gradiga vinkeln. Framhjulet kom över men när bakhjulet skulle upp på trottoaren blev jag överraskad över att hojen verkligen lutade bestämt åt höger. Innan jag han kompensera för detta hade lutningen passerat "point of no return" och tyngdkraften drog ner den.

Jag lyckades dock få den att landa på styränden så att inte backspegeln eller bromshandtagen förstördes. Inga lackade delar kom heller i kontakt med marken och mina kromade pipor klarade sig utan skador. Jag hamnade inte heller under den. Men jag fick verkligen känna att 275 kilo är tungt. Och jag ville verkligen INTE ha hjälp att få upp den. I själva verket hoppades jag att ingen sett min fadäs

[rakarör]

Pinsamt, men tur i oturen..

Kan dela med mig av en gammal fadäs: Hade en Yamaha IT490 och var på den lokala ica butiken för att handla ett paket filmjölk, gick ut och stoppade filpaketet innanför jackan, kickade igång hojen som tände direkt.. Problemet var att jag lämnade den med ettans växel i så den stegrade okontrollerat direkt, rammade en husvägg men jag hann dra in kopplingshandtaget innan den stegrade över totalt. En handske (som jag fortfarande har kvar & använder) blev sargad + att min stolthet fick sig en knäck och jag lärde mig en läxa.

Den första reaktionen var ju att titta sig omkring för att se om någon såg vad man gjorde..

[pentti01]

,,visst är det så grabbar att i liknande situationer är första tanken; var det någon som såg mig?
Jag skulle en gång hälsa på en kompis på en rastgård där det även vistades många andra mäniskor. Gårdsplanen var grusbelagd, inga problem; har svängt runt på grus MÅNGA gånger tidigare,,,, men,,, av någon anledning vek sig framhjulet och jag hamnade i backen,,,,
DÅ var det ingen ide´att tänka; var det någon,,,,,,

Förresten Jourtjänst; hur lyckades du få opp hojen?
Senast min 240 kg tunga hoj vippade , tyckte jag att DET var tungt,,

[Ankan1]

Trött men lycklig så skulle Sevenfiftyn en dag upp på centralstödet.Gick ju inget vidare, hojen och jag föll som en nykapad fura och jag hamnade underst.Var väldigt glad över att ha räddat hojen från repor och bucklor men fick ett blåslaget ben.Man är ta mig f_n inte riktigt frisk ibland.

[Ove]

I själva verket hoppades jag att ingen sett min fadäs

Äschdå! Man vänjer sig och efter några kulläggningar klarar man att bjuda på showen. Som jag skrivit tidigare - MC;s naturliga viloläge är på sidan..

[Jourtjänst]

Förresten Jourtjänst; hur lyckades du få opp hojen?
Senast min 240 kg tunga hoj vippade , tyckte jag att DET var tungt,,

Jag måste ha fått oanade krafter och hade efteråt en liten sträckning i vänster lår . Men det har givit med sig nu, tog bara ett par dagar.

[Jourtjänst]

Äschdå! Man vänjer sig och efter några kulläggningar klarar man att bjuda på showen. Som jag skrivit tidigare - MC;s naturliga viloläge är på sidan..

[Olle Å]

Inte för att det var min första vurpa, men den roligaste, så här i efterhand. Hade väl inte haft den hojen så länge då jag skulle passera en flock mjölkkor på väg hem för att mjölkas. De gick i prydliga rader på var sin sida av grusvägen. Jag smög mellan raderna och det gick fint ända tills det var en kojäkel kvar och hon skulle naturligtvis byta sida och klämde till mig, så att jag for av vägen in i en syrenhäck och blev liggande. Stoltheten fick sig nog en törn då jag såg bonden och hans tant stå och gapskratta.

[Nina]

Inte för att det var min första vurpa, men den roligaste, så här i efterhand. Hade väl inte haft den hojen så länge då jag skulle passera en flock mjölkkor på väg hem för att mjölkas. De gick i prydliga rader på var sin sida av grusvägen. Jag smög mellan raderna och det gick fint ända tills det var en kojäkel kvar och hon skulle naturligtvis byta sida och klämde till mig, så att jag for av vägen in i en syrenhäck och blev liggande. Stoltheten fick sig nog en törn då jag såg bonden och hans tant stå och gapskratta.

[Mymlan]

Själv gjorde jag min första vurpa samt mitt första långfinger igår, efter ett års hojkörande. Jag svängde in på en grusväg och fick släpp under bakhjulet. Hojen klarade sig dock fint eftersom den har vältjärn, plus att den landade på mig. Hade inte så hög hastighet så jag klarade mig också fint trots att jag blev lite skrämd, fast min stolthet fick nog ta den största smällen då jag insåg att jag faktiskt inte var så bra som jag trodde att jag var Lyckades själv komma lös. Dock behövde jag lite hjälp att lyfta hojen som lagt sig snyggt i en sluttning. Så jag ställde mig vid vägen och väntade. Fem bilister passerade (alla fånigt gloende) innan jag fick nog. När den sjätte bilisten var i beråd att bara köra förbi han också, då drog jag långfingret Bilisten vände då illa kvickt om och skyndade sig att hjälpa till med hojen. Den lilla rädslan fick jag dock snabt bortmotad, då jag insåg att det var över 18km hem och det bara var att köra hem.