Hej,
Ni som har rest förr i tiden och då menar jag 60-80 talet innan hojar blev alltför driftsäkra, om ni har bilder och berättelser från era resor så vore kul om ni kunde dela med er era upplevelser.
Mvh
Hondamannen
Hej,
Ni som har rest förr i tiden och då menar jag 60-80 talet innan hojar blev alltför driftsäkra, om ni har bilder och berättelser från era resor så vore kul om ni kunde dela med er era upplevelser.
Mvh
Hondamannen
Tyvärr inga bilder från den tiden. Tror det var 1959 som jag och en kompis fick för oss att åka till Åland och tälta några dagar. Jag hade en NV 250 och Lennart hade en lätt Monark.
Färjan gick då från Simpnäs nere på södra delen av Väddö. Iof. hade vi inte så långt dit från Norrtälje, men redan då så gick ju den närmaste vägen på en båge. Överfarten var ju ganska lugn och vädret var fint. Vi kom ju fram till Mariehamn och kollade på stan lite grann. Det var ju lite läskigt i början med deras högertrafik speciellt inne i stan. Så småningom drog vi iväg västerut och letade upp ett ställe att slå upp tältet på. Åland är ju inte så stort och deras vägar då, var ju bara grus och väldigt smala. Dagen efter så packade vi ihop och Lennart åkte iväg först. Jäklar, han hade glömt att det var högertrafik, så han for glatt iväg. Min hoj brukade vara lite sur på morgonen, men som tur var, inte denna gången. Jag körde iväg för att hinna ifatt Lennart innan han mötte någon. När Lennart såg mig i backspegeln ökade han farten förstås.
Som tur var kom jag ikapp och förklarade vad som gällde. PUH!!!
Vi hade ett par fina dagar på denna märkliga ö. Om man tittar på en karta, så ser man att det inte går att köra runt den, utan vägnätet ser ut som en spindel. Vi hade ju de vanliga problemen med någon loppa på stiftet, fick fila lite på brytarspetsarna, men annars så gick det bra.
Tack Ola :-) det är precis såna resor som man vill läsa om!
Det finns en bok som heter "På motorcykel genom Europa under 1950-talet", http://bomagnusson.com/
Jag har själv inte läst den, men den kanske kan vara av intresse?
Don't grow up, it's a trap!
I slutet på på sjuttiotalet hade jag alla moders urdjävlar till mc.En lejongul Honda CB 125 K5.Den krånglade systematiskt oavsett hur många gånger den än renoverades.Droppen var på en tjugomilatur i ösregn när den la av på en cylinder och jag tvingades släpa mig hem på enbart den andra.Efter det såldes hojen i delar och den nya ägaren satte ihop den enligt konstens alla regler men inte gick den bättre för det.Nä, den hade bara en enda funktion.Att gå sönder.Denna hoj var som allra tuffast när den fick stå stilla med andra ord.
Träffade vid denna tidpunkt en äldre herre när jag kört bensinstopp en gång och rullade in den på en bondgård där mannen på gården förundrades över att hojen hade elstart.Woow sa denna man.Jag ville inte säga något just då men var fullt på det klara med att just elstarten var det enda som faktiskt inte krånglade på denna mc.LOL.
Senast redigerat av Ankan1 den 2012-11-19 klockan 19:48.
Själv hade jag en -71:a av samma hoj. Min första motorcykel, vilken jag körde 600 helt problemfria mil med under sommaren 1976. Det var insteget i hojvärlden och efter det har det rullat på. Tror att jag är inne på min tjugofemte hoj vid det här laget, och fler lär det väl bli om jag känner mig själv rätt...Ursprungligen postat av Ankan1
Blev så pass kompis med en numera (tyvärr) avliden mc handlare som även reparerade denna Honda CB 125 K5 ett antal gånger och inte heller han fick rätsida på den så att han till slut lät mig gå och plocka de delar närmast kostnadsfritt som jag behövde när jag dök upp mellan varven.Ja herre jestrikanes vilka tider, tror f_n man tom saknar dom ibland.
Monterade däremot på ett två till ett system på den med en liten knubbig ljuddämpare som stack fram snett utåt under ramen.Gav ett klart trevligt ljud på denna fyrtaktare även om hojar som t ex Suzuki GT125 fortfarande körde i cirklar runt Hondan trots Hondans maffiga ljud.
Så därför är jag mäkta imponerad av mina nuvarande hojar som Honda Sevenfifty och Honda Blackbird som håller mil efter mil oavsett hur jag framför dom.Sevenfiftyn klarade sig t.o.m en gång som enduro hoj i skogen vilket jag aldrig någonsin i någon del av universum skulle kunna inbilla mig att K5:an skulle ens fundera över att klara av.
Senast redigerat av Ankan1 den 2012-11-20 klockan 16:51.
Till min första "riktigt" tunga hoj ; Kawa 750 Twin -78 hade jag inte råd att köpa packväskor till, inför en campningresa. Tog därför ett par gamla galonväskor som jag hängde opp med livremmar runt sadeln. Vid framkomsten visade det sig att en väska halkat ner till ljuddämparen, med följd av att ett juicepaket brännts sönder o smetat ut allt innehåll på dämparen,,,
Det var inte lätt att tvätta bort
Behörigheter för att posta
Svara med citat