Så var det färdigkört för en tid framöver...

[Mats Liifv]

Tråkigt att du lägger av med grus men jag förstår dig, hade hoppats att träffa dig och ditt nya åk i slutet av månaden på ”Norrgrus”

PS. om du behöver låna hojsläp eller behöver hjälp med att hämta hem maskinen så säg bara till. Verkar som du har flyttat tebaks till denna sida av stan. Bor inte heller så långt från Yamahacenter.

Tack för erbjudandet Johan!

Tror att det löser sig med släpbiten, men ska ha det i åtanke om det skulle strula för mig.

Hade verkligen sett fram emot att få börja köra lite grusåka igen. Har fått avhålla mig på grund av Waranbehandling. Hade kunnat vara dödligt med en vurpa under den tiden.

Tänkte att jag skulle börja i lite försiktig omfattning igen och så gick det så här. Livet blir inte alltid som man tänkt sig det.

Min kropp har fått rejält med stryk vid tre tillfällen på sex år. Får nog inse att jag helst bör hålla mig på vägen, även om suget ut i skogen alltid kommer att finnas kvar. Får se om jag behåller hojen och kör lite landsväg med den när den är reparerad. Den är i så bra skick och med allt fixat som brukar strula på den modellen. Dessutom har jag progressiva fjädrar och nytt, kromat grenrör som skulle monteras under vintern. En perfekt grushoj för den som inte ska köra enduro, utan håller sig på vägen.

Bor sedan ett år tillbaka på Lejonets gata i Brandbergen efter tretton år i Kista.

[Nina]

Tror nog du kan fortsätta köra på grus men lyssna på magkänslan först. Säger den att du kanske skulle tagit på dig de andra stövlarna så är det så, ta på dem och kör.

[pumpe3]

Bor sedan ett år tillbaka på Lejonets gata i Brandbergen efter tretton år i Kista.

Behöver du knappt starta för att ta dig ner till Yamaha

[Johan T]

Lånar din tråd Mats för att köra med lite OT

Vilka härliga filmer du gjort, Johan. Jag blir verkligen sugen på dessa upplevelser men förstår också hur lätt det är att köra bort sig. Har du, och även du Mats, några tips till en nybörjare hur jag ska köra säkert på grus för att minska olycksrisken? Ska dock sägas att jag inte har någon grushoj så det är inte alldeles dagsaktuellt för mig att ge mig ut på dessa upplevelser.

Om du är sugen på att prova skall du kontakta BMW klubben för en del distrikt brukar ordna prova på grus. Du behöver ingen grus hoj för det räcker med din ST för att få en känsla att hur det är att köra på grus. Sedan vet jag att SMC anordnar gruskurser. Att ge några råd via ett forum tycker jag att det inte funkar, man bör vara på plats och instruera. Ut och prova så kommer du att märka att det öppnas en ny dimension i hojåkningen.

Ååååh vad jag blev sugen på gruskörningar nu, Johan!! Gryyymt fina filmer, suget efter att köra Husqvarnan på en grustur ökade markant här.

Nina det är bara förbereda sig för helgen och knuffa ut Qvarnan och hoppa upp på den och köra Vädret skall bli bra för grusåka!

[Mats Liifv]

Om du är sugen på att prova skall du kontakta BMW klubben för en del distrikt brukar ordna prova på grus. Du behöver ingen grus hoj för det räcker med din ST för att få en känsla att hur det är att köra på grus. Sedan vet jag att SMC anordnar gruskurser. Att ge några råd via ett forum tycker jag att det inte funkar, man bör vara på plats och instruera. Ut och prova så kommer du att märka att det öppnas en ny dimension i hojåkningen.

Kan bara hålla med Johan!

Prova gärna tillsammans med någon som vet vad som gäller när det kommer till körning på löst underlag. Det är bland det roligaste jag har varit med om inom hojåkning! Sen gäller det bara att ha respekt för riskerna och se till att ha rätt utrustning...

[Molgan]

Prova gärna tillsammans med någon som vet vad som gäller när det kommer till körning på löst underlag.

Ett litet tillägg till det utifrån mina egna erfarenheter: Åker man som nybörjare tillsammans med grusentusiaster (talar inte om SMC och liknande här utan fritidsåkare) kan tempot lätt triggas och man börjar köra över sin förmåga för att hänga med. Det är väl visserligen en del av lärandeprocessen att tänja på gränserna, men vill man ha kul istället för att göra i byxorna konstant (och dessutom hålla hojen på hjulen) så ska man hålla sig till ett tempo där man känner att man har kontroll. När man känner sig trygg kan man utvecklas. Har varit med om många nybörjarolyckor, både egna och andras, som beror på att viljan och erfarenheten inte varit i balans. =)

[Olle Å]

Ett litet tillägg till det utifrån mina egna erfarenheter: Åker man som nybörjare tillsammans med grusentusiaster (talar inte om SMC och liknande här utan fritidsåkare) kan tempot lätt triggas och man börjar köra över sin förmåga för att hänga med. Det är väl visserligen en del av lärandeprocessen att tänja på gränserna, men vill man ha kul istället för att göra i byxorna konstant (och dessutom hålla hojen på hjulen) så ska man hålla sig till ett tempo där man känner att man har kontroll. När man känner sig trygg kan man utvecklas. Har varit med om många nybörjarolyckor, både egna och andras, som beror på att viljan och erfarenheten inte varit i balans. =)

Tyvärr ett ganska vanligt fenomen då det gäller grusåkning. Jag har lett grusåkargrupper många gånger utan att det varit "bustempo". Förekommer att åkare säger att de har mycket vana på grus. Då gäller det kanske att de åkt en massa mil i glidartempo. De kan inte hantera hojen på löst och halkigt och spårigt underlag. Inte alls ovanligt att många åker över sin förmåga.
Har själv råkat ut för en riktig "busåkning", men då avbröt jag. Kan inte hänga med 25-åringar i deras tempo eller de som har Honda xr eller KTM modeller.
Att köra säkert på grus innefattar även att kunna bedöma blixtsnabbt om det gäller att bromsa eller att gasa i en situation. Då gäller det att man har tränat på såna situationer. "Det händer inte mig", tror många.
Du som brukar åka på grus, försök att hänga med på kurser och utbildningar.
Du måste inte ha en bushoj för att kunna köra på grus. Jag har åkt tillsammans med några customåkare, som brukade åka på grus och de körde inte sakta.

[Susie]

Läskigt att läsa Mats och skönt att läsa att det gick skapligt bra ändå... Hoppas din konvalescent tid inte drar ut för långt på tiden.

Själv hade jag min 2:a uppkörning i går och timmen innan var vi ute och körde lite så jag kunde värma upp. Ungefär en halvtimme innan det är dags svänger vi in på en grusväg
(Senebyvägen) för att bara känna på, utifall att jag skulle få köra på grusväg under uppkörning, vilket en god vän fick göra i sommar. (Har kört 4-5 gånger i sommar på grus) Naturligtvis händer det som inte får hända, jag ökade farten en aning höll runt 30,35 km strax innan en skarp kurva som jag inte riktigt uppmärksammat och blir rädd, stel och blicken fastnaglad ner i diket.Å där låg jag en nanosekund senare..
Det gick bra, ett tilltufsat långfinger, obrukbart kopplingshandtag, och ena blinkers fungerade ej när vi fick upp hojen. Tick tack klockan tickade, på med ett brutet gammalt kopplingshandtag som jag tack o lov hade liggande under sadeln tick tack ingen mejsel som passade för att kolla ena blinkerslampan fram som la av. Men till slut fick vi av blinkerhöljet och jaa lampan var hel och fungerade.Tick tack goda råd är dyra, nu är det liiite bråttom, linda fingret som gjorde ont och svullnat.Upp på hojen igen och i väg till Gillinge med bultande hjärta.

[Olle Å]

Läskigt att läsa Mats och skönt att läsa att det gick skapligt bra ändå... Hoppas din konvalescent tid inte drar ut för långt på tiden.

Själv hade jag min 2:a uppkörning i går och timmen innan var vi ute och körde lite så jag kunde värma upp. Ungefär en halvtimme innan det är dags svänger vi in på en grusväg
(Senebyvägen) för att bara känna på, utifall att jag skulle få köra på grusväg under uppkörning, vilket en god vän fick göra i sommar. (Har kört 4-5 gånger i sommar på grus) Naturligtvis händer det som inte får hända, jag ökade farten en aning höll runt 30,35 km strax innan en skarp kurva som jag inte riktigt uppmärksammat och blir rädd, stel och blicken fastnaglad ner i diket.Å där låg jag en nanosekund senare..
Det gick bra, ett tilltufsat långfinger, obrukbart kopplingshandtag, och ena blinkers fungerade ej när vi fick upp hojen. Tick tack klockan tickade, på med ett brutet gammalt kopplingshandtag som jag tack o lov hade liggande under sadeln tick tack ingen mejsel som passade för att kolla ena blinkerslampan fram som la av. Men till slut fick vi av blinkerhöljet och jaa lampan var hel och fungerade.Tick tack goda råd är dyra, nu är det liiite bråttom, linda fingret som gjorde ont och svullnat.Upp på hojen igen och i väg till Gillinge med bultande hjärta.

Hur gick uppkörningen?????
Förresten såg jag ju att du klarat kortet. GRATTIS

[Nina]

Tänker jag efter så fick jag ingen introduktion av svärfar utan bara ut på grusvägarna och där fick jag som bäst lära mig själv. Nu lärde jag mig fort och bra, grus och vinterkörningar tillhör mina absoluta favoritsysselsättningar.