KÖRKORT!!

[Nina]

Så där ja, grejade lappen i dag. ;D ;D ;D
Körde upp kl. 08.15 i morse och allt bara liksom flööööt. Det var annat igår, då hade hojen sitt liv och jag ett helt annat på den. Det enda som satt i går var panikbromsarna men resten…! *suck!*
Snudd på att jag funderade på att sälja allt i går; hojen, skinnkläderna, hjälmen, allt…

I dag kändes det som om jag inte gjort nåt annat än suttit på hoj i hela mitt liv. Det bara flöt. Krypkörningen jag bävade för satt klockrent, sååå långsamt tror jag inte jag kört förut utan att sätta ner nån fot. Det bara flöt helt enkelt!
Likaså högfartsbanan i 50, den satt liksom panikbromsarna och sen ut på vägen och brumma. Han sa att han har inget att anmärka på när vi var klara. ;D

Till råga på allt fick jag köra hem trafikskolans mc *själv* från Tullinge, de andra var kvar där. När jag kom till trafikskolan sa den ena tjejen till den andra:
— Men vi har väl aldrig haft nån elev som fått köra hem en mc själv?
— Nä, det är första gången, svarade den andra.

Fasen, kör jag SÅ bra?? undrade jag. Tack för äran, det känns ju jättetrevligt. ;D

[Ogre]

Bara att gratulera!
Ha så kul och kör försiktigt!

[pewa]

Där satt den! Gratulerar! ;D

Hade dom bytt ut surgubben den här gången?

[Nina]

Jag ringde VV och ville ha en annan helt enkelt.

[Guzzi-Leif]

En hel massa GRATTIS!
Välkommen ut på vägarna, alldeles på egen hand! Kör försiktigt, med STORA marginaler och fortsätt med det livet ut!

[LillArne]

STORT Grattis och lycka till med åkandet ( för nu blir det väl åka av ;D )

[turbo]

grattis! kör försiktigt nu

[turbo]

bra jobbat!!

[turbo]

oops, det blev visst två kommentarer!

[Nina]

Tack, tack.
Nej jag ska inte åka, jag ska köra.

I natt sov jag som en stock, jag hade sovit väldigt lite i går natt och en helikopter hovrade över huset en bra lång stund så nån direkt sömn fick jag inte förra natten. Men bara fram med positiva tankar som ”Jag är skitpigg”, ”jag kör som en stjärna i dag”, ”jag är världsbäst på det här” och ”jag kan ju det här!” osv. Och så andades jag lugnt och sansat och tog varje delmoment i sakta mak. Studerade varje prov före jag satte igång med dom så det gick som smort allting. Allt bara liksom flöööt. ;D

Mycket beror också på kemin mellan elev och förrättningsman. Här var det kärlek direkt och en massa gapskratt och skämt. Mycket spelar in där också och att man tar av sig hjälmen, skakar hand och fyrar av ett brett leende det första man gör när man kommer.