Här kommer dagens rapport!
En härlig dag var vad vi fick som belöning för att vi trotsade det lire mindre varma vädret på morgonen.
Det började deock lite illa för min del. Redan femhundra meter hemifrån höll jag på att köra rakt in i sidan på en taxi som plötsligen, från stillastående plötslidgen gör en u-sväng precis framför mig. Där var det riktigt, riktigt nära att smälla rejält. Även om det bara gick i fyrtio km/h kan det ge ödesdigra konsekvenser. Det gick dock bra denna gång, mer beroende på tur än något annat. Stannade och blängde ilsket på taxichaffisen som urskuldande slog ut med händerna. Han hade definitivt inte sett mig!
Nåväl, framme vid träffpunkten var jag först, men behövde inte vänta länge innan, den nya bekantskapen, Nina dök upp med sin gröna Kawasaki. Hann snacka ett par minuter innan det kom ut en kund från Macken och berättade att Lennart ringt och berättat att han inte kunde komma på grund av ett urladdat batteri på hojen. Smart tänkt av Lennart. Snart hade han letat reda på mitt telefonnummer och ringde på min mobil också, sånt uppskattas om man sagt att man ska komma. Snart hörde vi mullret från en V-åtta och förstod att Klaus och Nicke var på ingång.
Efter att ha väntat till kvart över tio i det faktiskt sköna vädret åkte vi i väg. Det mest dramatiska som hände innan vi gjorde vårt första stopp var en burnout utförd av Klaus. Han sa att den var oavsiktlig, men tusan vet...Nicke berättade målande om hur det kommit ett mindre rökmoln över Kungsängen. Eftersom jag låg först vet jag inget annat än det jag fick mig återberättat. En inspektion av bakdäcket gav vid handen att det nog gasats en del...
Via mysiga, lagom krokiga vägar tog vi oss ner mot Grönsöö. Precis som alla tidigare år jag varit där var det "stubbrace" på en åker. Man kör rundbana med crosshojar av hjärtans lust. Härligt att det finns motorintresserade bönder som upplåter sin mark till dylika övningar.
Sista biten ner till Slottsparken var det grusväg, skulle ljuga om jag sa att det var Klaus favoritunderlag...
Blev lite förvirring innan vi fått betala och komma in på området, men det löste sig. 10:-/hoj kändes som en okay summa att sponsra Lions med. Den första människa jag träffade inne på området var en gammal jobbarkompis, numera välmående pensionär. Kul att se henne, inte vad jag väntat mig. Nu var det dags för belöningen, äppelkakan med vaniljsås. Insåg plötsligen att det kanske skulle bli problem. Ingen av oss hade kontanter i någon omfattning med sig. Vår oro var obefogad. Man löste det så att man fick med sig en talong med hur mycket pengar man var skyldig och kunde betala i butiken vid utgången ur parken. Blir glad över att man litar på folk. Tror att det är mycket få människor som skulle blåsa dom när man fått det förtroendet.
Berättade för mina kompisar att jag var lumparkompis med killen som äger slottet. Då visar det sig att vid bordet bredvid sitter killens kusin. Blev lite småsnack med henne, hade dock inga "skandaler" att förtälja från vår lumpartid, vilket hon hoppats...
Efter en stund kom artisten Totte Wallin och satte sig vid bordet bredvid. Det var han som gjorde uttrycket "Enköpingståge´, först står det sen går de´!" känt. Var länge sedan han var populär, undrar vad han gör idag?
Tog oss en liten promenad i den fina parken och stod en god stund i det sköna vädret och njöt nere vid lusthuset. Var hur skönt som helst och solen sken från en klarblå himmel. Helt enkelt en höstdag när den är som allra bäst.
På hemvägen körde vi över Uppsala. Här splittrade vi gruppen, Klaus skulle hälsa på en kompis, Nicke och Nina skulle ta gamla vägen ner till Sigtuna medan jag som hade mera bråttom valde att ta motorvägen.
Blev totalt tjugofem mil för min del idag. Känns som en perfekt avslutning på en riktigt härlig säsong för min del. Har verkligen varit jättekul att lära känna alla nya vänner. Skojigt att Nina ville följa med oss idag. Tufft gjort att ta sig ut med nytt körkort och lite kyligt väder. Det var dock inget som hindrade henne. Trevligt att träffas!
Ser redan fram emot nästa säsong!
Vi får hitta på lite trevliga saker att göra under vinteruppehållet, så inte vänta på våren känns så lång!
Svara med citat
Nu kan jag lugnt lägga mig ned i soffan igen och försöka kurera mig med en whisky och fotboll. Har dock nästan 39 i feber så det är tveksamt om jag hinner se avsparken innan jag däckar... Skönt att höra att ni haft en bra tur!!
Ursprungligen postat av Jonas
