I går var det RAT-körning med Triumph igen. =)
Turen gick ut till Dalarö, där finns ett nytt fik, eller ja Bistro är det. Killen som äger det är själv hojförare så igår hade han extra öppet för oss. Nån sa han tar kort, där står vi vid kassan och läser en skylt: ”Jag tar inga kort ännu, väntar på kortläsare”.
Ha, bara att springa bort till bankomaten och hämta ut en hundring. När jag köat klart och står vid kassan och ska betala så har han ingen växel för de före mig fick den sista växeln. Jag skrapade ihop mina småpengar och räknade dom, det felade 2:50 kr så jag fick lite rabatt (alternativet var att ge 75 kr i dricks annars).
Fikat var gott, och sen tog han en tur bland hojarna. Han fastnade vid min och började prata om grenrören, den ena tyckte han kunde ha böjts lite mer neråt. Tydligen var han utbildad plåtis eller nåt men sin sak kunde han. Och gassvetsade, inte vanligt folk svetsar med gas i dag, numera är det tig och mig etc som gäller.
Skymningen kröp på sakteligen, jag kände stressen krypa för jag vill helst inte köra hem på Dalarövägen i skymning. Jag vet att i och omkring Sandemar finns det lösspringande vildsvin, rådjur och älgar. Och jodå, på vägen hem sprang flertalet rådjur över vägen.
Bilister ljustutade på oss, om de varnade för djur eller om de tyckte jag bländade vet jag inte. En bilist vet jag ansåg att jag körde med helljus för han satte på sitt helljus och körde så länge. Tills jag satte på mitt helljus…
Tur jag tittade mer åt sidorna än på vägen och jag hann upptäcka rådjuren som sprang över vägen och sänka farten, jag inbillade mig att det skulle göra mindre ont om jag höll lägre fart. Och att skadorna på Trajjan skulle bli färre. Den hojen gillar jag verkligen mycket så minsta repa skulle få mig att gråta länge och väl.
Eftersom jag sitter här och skriver i bloggen så gick allt väl hem.
Svara med citat