Tur till Hjälmare docka den 29/8

[leffa]

Hoppas att allt ska gå bra, vad som än hänt.

Vi tänker på er!

det var livmodersinflammtion ,tack för omtanken här skiner solen från en klar himmel hoppas ni har lika fint väder .NI lägger väl in bilder från turen.

[Gibson]

nu är vi hemma från strömsholms djursjukhus klockan hann bli0215 o hunden är kvar för operation ,fan vad jag lider med henne

Fasen Leffa jag lider med er, det är jobbiga situationer det där, har varit med om det flera gånger,dock ej livmoderinflammation men andra åkommor på hundar.

[Jonas]

Vad skönt att hon nu får omvårdnad! Jag vet hur jobbigt det är när ens fyrfota vänner visar att de har ont och inte mår bra. Man vill förklara att det kommer bli bra, men kan bara trösta och lugna med sin närhet. Jag håller tummarna för att hon snart får komma hem igen.

[leffa]

jag ska ringa dit kl 12 men det är f-n va klockan går sakta,vi får åka tillsammans vid nästa hojen meating hoppas det blir snart .

[Mats Liifv]

Då var vi hemma igen efter dagens tur.

Träffade Marie och Niclas i Botkyrka innan vi begav oss mot startplatsen i Turinge. Vi var runt femton hojar som hade samlats för dagens runda. Vi delades upp i tre grupper varav jag ledde den mer lugna gruppen. Blev lite strul i början med rutten så navigatorerna visste inte riktigt var vi var. Nåväl det löste sig rätt fort och vi var snart på spåret igen. Snabbåkarna försvann i fjärran medan vi tog det lugnare i vår grupp av sju hojar. Den bestod av mig , Maud, Niclas och Marie från "Hojen" samt tre deltagare från BMW-klubben.

Strax utanför Björnlunda stod de snabbare grupperna och väntade på oss vid en avtagsväg. Denna ledde ner till ett trevligt ställe vid vattnet där vi intog våra medhavda mackor och kaffe. Njör verkligen i det sköna vädret och vackra omgivningarna. Är det inte märkligt hur extra gott mackor och kaffe smakar när man är utomhus?

Vi som tog det lugnt såg inte röken av de andra på vägen till Hjälmare Docka så vi åkte bara efter den rutt vi hade i navigatorn. Plötsligen såg vi en skylt där det stod "Hjälmare Docka 8", där skulle vi tydligen inte in för rutten gick vidare. Kändes som att vi åkte ett rejält stycke innan vi slutligen svängde in på en rejält liten väg, vilken senare övergick i grusväg. Döm om vår förvåning när vi plötsligen inser att vi håller på att passera över två landningsbanor på ett flygfält. "Kan detta verkligen vara rätt väg?" undrar vi lite till mans. Inte minst när vi ser skyltarna om skyddsområde, vilket innebär förbjudet tillträde för icke svenska medborgare, sam foto-förbud. Nu var tvivlen många. Vi hittar snart en blygsam liten skylt som det står "Café" på. Vi tänker att där måste det väl i alla fall finnas någon som kan berätta var vi var någonstans, "mitt ute i ingenting".

Efter ett par hundra meter kommer vi fram och där är våra kompisar. Vi fikar, umgås och tittar på slussarna. Kan inte undgå att imponeras av den väl tilltagna höjdskillnaden samt undra hur många privatbåtar som passerar per dag. Verkar vara ett digert arbete att för hand öppna och stänga slussarna. När det var dags att dra sig hemåt valde vi "hojare" att ta en egen rutt eftersom vi behövde tanka och kolla luftrycket i både min och Niclas hoj. När vi tankat vände vi mot Stockholm, tanken var att ta stora vägen för att komma hem snabbt. Efter en stund tröttnade jag och valde att svänga av E-20 för att åka småvägar. Ställde in navigatorn på att motor-vägar skulle undvikas. Gick bra en stund, sedan leddes vi återigen in på E-20. Körde en stund till innan jag valde att åka av igen. Nu var min navigator inte alls med. Vi testade Niclas navigator som han hade haft nerpackad. Verkade som att den skulle kunna ha en bra rutt på gång, men inte var det så. Den ville, trots val att undvika motorväg, återigen ta ut oss på E-20. Nu hade plötsligen min börjat fungera igen och kunde ta oss på småvägar via Åkers styckebruk till Läggesta.

Strax innan Läggesta blev vi omkörda av en del av det övriga gänget från BMW-klubben. Dom körde, som vi uppfattade det väldigt fort. Kändes knappast nödvändigt att göra en del av de omkörningar vi såg ske. Verkade som att de hetsade varandra till att ta risker. Antar att dom inblandade själva inte såg så på saken, men när man inte är inblandad själv kan man se det på ett annat sätt.

Vi valde att köra på vårt sätt och hålla ihop gruppen. Känns som att vi satt en bra standard för våra körningar. Ett lagom tempo utan risktagande och med ordentlig koll bakåt för att se att alla hänger med. Vi tappade inte någon en enda gång under dagen inte ens när vi var sju stycken hojar. Tyder på en god disciplin hos alla deltagare.

Jag får tacka Marie och Niclas för trevligt sällskap under dagen och hoppas att vi ses snart igen, tillsammans med er andra som inte hade möjlighet att vara med idag.

1) Marie fyller upp energi-depåerna.
2) Alla hojarna vid dockan.
3) "Vraken" som låg i torrdockan. Såg ut som dom aldrig skulle komma därifrån. Inte precis "mint condition".
4) Delar av vår egen grupp framför Kanalkaféet

[Mats Liifv]

1) Fina namn skulle det var på slussarna, gärna kungliga.
2) Här kan man få ett begrepp om höjdskillnaderna mellan slussarna. Det fanns ytterligare ett par slussar nedanför. Ett enormt arbete som utförts när dessa slussar grävts ut.
3) Niclas och jag imponeras av ingeniörskonsten i form av detta slussbygge.

[Nicke]

Jag får tacka Marie och Niclas för trevligt sällskap under dagen och hoppas att vi ses snart igen.

Som vanligt skriver du kanon, lika bra som du leder gruppen på vägarna

Tack själv! Hoppas vi verkligen ses snart igen innan säsongen är över.

Hälsa frugan!

[Jonas]

Tack för fin reseskildring och fina bilder, Mats! Viiste att jag hade något att se fram emot och jag är inte besviken.

[Jonas]

Nu väntar jag bara reseskildringar och bilder från Marie och Hobbelitos...

[leffa]

verkar som ni återigen har haft en riktig go "hojen"dag,gänget verkar oslagbart