En väg till A´et

Torsdag den 20 September 2007 tar Björn 30 år sina första 3 mc-lektioner på “körskolegården” straxt nordost om Stockholm, han har aldrig kört varken mc eller moppe, knappt cyklat efter tonåren.
Dagen efter tar han tre lektioner till och även denna dag så lämnar läraren honom ensam efter en kort stund så att han kan arbeta ostört.
Lördag tidig morgon står han utan för mitt garage i ett nytt allvädersställ, dyr hjälm (helt rätt), stövlar och handskar.
Fundersamt tittar han på BMW´n (R1200GS) som är framkörd till hans förfogande.
Nu eller aldrig tror jag att han tänker, när han ser mig ögonen och fattar att idag blir det 1200 GS för hans del oavsett vad hela hans inre skriker….

Långsamt så tar vi oss ut på hans första “trafiklektion” , försiktigt har jag försökt lirka ur honom hur det gått på körgårn, men får bara grymtningar, svordomar och undvikande korta svar ,och när jag tittar i speglarna så fattar jag varför.

Det tar säkert 2-2½ timme från stan ner till Tungelsta och den sista timmen tänker jag, “va fan har jag givit mig in på, det här kommer att ta ett år och i princip all min fri tid, om det äns räcker“. (jag som i sådana här fall normalt rekomenderar stor hjulig moppe minst en sommar)

Väl i Tungelsta så svänger jag in till korvmojjen som en snygg liten bortförklaring, hinner före runt hörnet och ruskar bestämt på huvudet inför mig själv.

Var sin 150 g chees, med en halv portion räksallad. Inte ett ord byter vi mer än ett “ bra väder” typ.

Halv vägs in i lunchen så ser jag att han satt imskyddet till visiret upp och ner, vilket gör att det inte går att stänga visiret mer än till 85% kanske och i ett obevakat ögonblick så rafsar jag åt mig hans nya hjälm och med hamburge och räksallads kladdiga händer så “sliter” jag bort visiret och “mekar” bort imskyddet under hans minst sagt vilda protester, folk i kiosken tittar förskräkta och häpnar, jag till och med vänder mig bort så att han inte ska få tag i hjälmen. Efter en stund så sitter det rätt dock med en uppsjö kladdiga finger avtryck runt, inte på men runt sikt fältet och över hela hans nya fina blank svarta hjälm.

När vi käkat så är vi båda om än mer buttra, minst sagt, att jag är butter är helt legalt… Tycker jag då så klat, men att björn nu är riktigt butter, nu när JAG hjälper honom osv osv…. Ja ni fattar!:D

Väl ute ur samhället så drar jag i min ilska på rejält ut på “bulten” och då menar jag riktigt fort. Efter en stund ser jag att björn ligger straxt bakom mig ??!! Helt sjukt…. Jag är tvungen att titta tre gånger innan jag fattar vem det är som hänger på. Och han kör som en “dröm” grabben, jag visar honom sedan Rosen Hill och fortsätter i högt tempo runt på lite coola hojvägar och han hänger på i allt.
Lördag em och Söndag fm ägnas åt "villakorsningar" där vi kör fram och stannar, utan att sätta ner fötterna, och sedan svänger vänster, höger eller kör rakt fram och det ser riktigt djävla bra ut i speglarna, utan att säga ett enda ord till varandra.
Söndag lunch ser jag att han behöver åka hem och vila helt slut…. He he:D

Måndag kommer han till körskolan och efter två minuter säger läraren “” va fan har du gjort i helgen?””

“”Okey, och vem fan är 2o)?”” “” Det är bara att beställa uppkörningstid”” !!!!!

17 Oktober på kvällen kommer vi till Malmö (19´e är sista tiden i hela landet för året) vi lastar ur hojarna kör ett par varv, sover och åker nästa dag till “uppkörningen”
Efter säger läraren: Du Björn som är yrkes chaufför borde väl förfan kunna trafiken bättre….Riktigt uselt, men på mc delen är du godkänd.
28 dagar senare och jag gjorde ingenting mer än att grisa ner hans nya hjälm, sa ingenting under dessa 28 dagar (ja vet att det låter helt otroligt att jag skulle vara tyst i 28 dagar… skrattar) men så var det.

Idag skrattar vi åt det här ofta och han berättade att han genom mitt grisande kom “över/igenom” väggen av rädsla, det som hindrar oss i så mycket,.
Han kör fortfarande som en dröm, riktigt duktig och köpte i år en VN 1700 Classic 09´a och snart har han haft A-kortet två år!!

I Indien så får de som misslyckats i skolan bli lärare!! För det är de som vet hur svårt det är och kan lära ut.
Själv så har jag alltid haft lätt för det här med mc och 2 hjul så antagligen är jag en usel lärare.
Det jag kunde bidra med, var att åka före och visa vägen. Inte prata före.... Även jag har mina brister.......:p
Grattis Björn till A kortet och kanske kan de här historien inspirera någon som är på G med det samma, vem vet!

Wrrrooommmmm.......................... GB 2o)