Kärlek!

Jag har under en längre tid (ganska lång tid) drömt om en Dobermann igen, tänk att få ha lite utmaningar och ett ”hästjobb” med att uppfostra en Dobbis igen. För ca 20 år sen föddes min forna käraste vän i augusti 1993. Det var ett otroligt roligt jobb med att göra en hund av honom, många stunder av skratt och ibland (läs ofta) frustration för en riktigt envis hund som gjorde allt för att få sin vilja igenom. Man fick vara mer envis själv och fick man säga till 10 gånger så nog försökte han en 11:e gång. Man vet ju aldrig, matte kanske ger sig nån gång? :rolleyes:

Jag har även varit ganska kräsen av mig med vilka kennlar som har valpkullar. Kraven har varit en uppfödare som inte agerar valpfabrik utan får en enstaka kull då och då när andan faller på. Förutom det så har kravet varit att de ska veta vilka hannar som tiken paras med. Jag har alltså en viss förkärlek för gamla erkända och väl inarbetade Dobermann-kennlar… En titt i deras stamtavlor hör till, det finns databaser på nätet där man kan söka som berättar om allt mellan himmel och jord men som för mig ger bra information om både tik och hanne samt kennel och övrig information längre bak i leden.

Nu har jag spanat in en kennel en bra lång tid och nu har de fått en kull med Dobbisar. Hjärtat bultade extra varmt och i dag ringde jag. Hannen jag tittat ut var tyvärr såld men en tik finns kvar som vi ska kika på i morgon.

Det kommer bli sååå roligt igen med en Dobermann i huset! Jag vet vad jag ger mig in på, vilket jobb man får lägga ner, jag känner mig beredd. Uppfödaren själv är också noga med vem som får köpa valpar av henne och det är bra. Jag hoppas vi blir godkända men det tror jag väl att vi ska bli. Hon ställde en del frågor, bl a om jag är van med hundar och det är jag förstås som vuxit upp med hundar av olika raser och storlekar. Bl a berättade jag om min Dobermann jag haft så jag vet vad jag ger mig in på när det gäller den här tiken.

Det jag tycker är så bra är att uppfödaren även ger kurser av olika slag. Då har hon möjlighet att följa tiken under sin utveckling och framsteg för jag skulle vilja gå på hennes kurser. Det ingår ett MH-test också, där provas hundens mentala kapacitet. Tikens båda föräldrar är båda korade och mentalt stabila, inte rädd för skott heller så det blir väl som med min forne Dobermann – att tiken sover igenom nyårsnatten utan problem.

Han brydde sig inte, det kunde smälla som tusan men han sov. Han var så självsäker av sig, gick han förbi hundar som skällde och lät gick han bara tyst förbi. Han visste att om de kom ut så kunde han plocka ner dom direkt. Och det hände förstås att det kom en lös schäfer rusande emot oss. Han hade en radie om 3 m, kom de innanför gick han emot och fällde angriparen, annars brydde han sig inte.

Kommer bli sååå roligt med en Dobermann i mitt liv igen! :)

Vackra och trevliga hundar om de är välskötta, lycka till! En av de sötaste hundar jag träffat är Shaz, en stor och väluppfostrad Rottis som gärna sover på rygg i soffan och brottas med Dunlop hojdäck. Andra märken göre sig icke besvär, men 190-bakdäck i Dunlopsmak kan man provbita länge medan matte är ute på banan och kör...

Skickat från min Nexus 7 via Tapatalk 2

Ha ha ha, de däcken måste ha doftat extra gott! :D

Jag börjar bli nervös, tänk om uppfödaren inte vill att vi köper tiken? Det kan ju ha ringt fler på hunden som hon kanske tycker verkar mer okej än vi. Det kanske löser sig när jag meddelar att jag vill gå på hennes kurser, nog för att jag lyckades ganska bra med min Dobbis jag hade men det skadar inte att lära sig mer, det finns vissa bitar jag vill ha mer fason på när det gäller att fostra. :)

Känner igen detta med att en hund inte bryr sig. Hade en schäfertik som var extremt ranghög mot andra hundar. Hon gick bredvid mig och ingen annan hund gjorde någon ansats till att ens försöka utmana, varken psykiskt eller fysiskt. Ofta backade andra hundar eller intog en underdånig ställning. Kom de fram så var det försiktigt och av ren nyfikenhet och det accepterade Yena utan att bli aggresiv.

Nyårsafton kunde hon gå omkring där var alla sköt upp raketer utan att egentligen bry sig. Lycka till med hunden!

Ja vi får se vad uppfödaren tycker om oss. Det säljs inte gärna Dobermann-valpar till vem som helst, i går fick vi träffa både tik och valpar, tiken verkade helt okej fast vi satt vid valparna. Men det är uppfödaren som har sista ordet så vi skulle alla fundera över saken tills i dag. Känns ovisst just nu, kraven är höga då det är en tik som hon gärna hade behållit men som tiden inte räcker till för. Jag hoppas vi får köpa tiken, det vore trevligt.

JAAAAA! :D
På fredag flyttar en Dobermann-tik hem till oss!

Den som sitter upp med rött halsband är tiken som flyttar hem till oss. :love:

Grattis Nina och lycka till! Själv är jag uppvuxen med hundar då mina föräldrar alltid hade hund. Ville alltid ha hund själv men då jag jobbade med transport så ansåg jag att det inte passade. I dag, som pensionär, så kanske det vore möjligt, men, motorcykel och hund blir inte optimalt då jag gärna vill dra iväg några dagar i bland och hund på motorcykel är inte min melodi. Att ta hand om en hund fodrar 100% av ens tid.

Ja precis, och en Dobis är en hund som kräver en fast hand, absolut inget för nån som inte haft hund förut. När vi var där och kikade på valpen så grillades vi, även om jag haft en Dobermann förut så var det inte säkert att vi skulle få köpa en nu. Det ställdes höga krav på oss liksom att jag kollar upp en kennel en lång tid innan jag ringer - för jag vill vara säker på att få en bra hund med gott lynne och bra gener. Så det var ömsesidigt med kraven på varandra. :)

Jag ska anmäla henne till en valpkurs, lika bra att börja direkt. Från dag 1 med fokus på inkallning, funkar inte den funkar inget annat så bra sen. :)

Super fin tik, grattis! Hur går det med träningen, har ni börjat? :)