Finns inget härligare

I söndags den 16 oktober for jag ut med några stycken på en hojtur, mestadels grusvägar överallt och grymt skoj. Solen sken och vädret var super liksom alla vägar vi körde på. Jag var i toppform liksom hojen, vi var verkligen en sammansvetsad enhet hojen och jag. Den kändes som om jag inte kört med nåt annat i år, som om jag blivit född med den ungefär.

I skymningen var jag hemma igen, med 28,5 mil till på mätaren. Grymt nöjd med körningen och hojen, det fina vädret och alla toppenbra vägar vi kört på. Jag verkligen gillar den här hojen, den är så otroligt lätt hanterbar och bruklig överallt.

Hojen har ställbart gashandtag, jag ställer farten och den håller farten. Så jag har i sommar roat mig med att hälsa med ”fel” hand – höger hand. Hojen är också så otroligt välbalanserad att jag kört utan att hålla i styret, jag verkligen litar på den här hojen.

Här finns en film från söndagens körning, jag är nr två i raden efter Malte som är en f.d. Trial-förare med ett helt otroligt balanssinne. Han kör sin MotoGuzzi Breva 750 på IS (!) med vanliga mc-däck (!). Om ni ser vilken hand jag hälsar med så är det just med höger… ;)

PS: Det är bra att ha en gul väst när hojen saknar både bromsljus och blinker.

Gissa om jag avundas er den turen!

BMW:n på bilden skulle jag inte ha något emot att äga, en riktig klassiker för en GS-älskare som jag! :)

Han som körde den är 81 år. =)
XT550:n var skitfin, såg ut som ny än.

Vad härligt att fortfarande köra vid 81års ålder, då vet man vad man ska sikta på. :)
Fina hojar! Tänkte på dig när jag såg den här youtube filmen nyss.
Triumph, The way of the desert sled: http://youtu.be/unaRkye1OBk

He he, man är aldrig för gammal för hojkörning! :)
Tack för den grymt goa länken, härlig körning han genomförde med Trajan, såg ut som en ombyggd Scrambler men jag kan ha fel.