Jag tyckte väl att det var segt att släpa sig till gymmet i går. Förutom det så var jag också på ett grinigt humör, ungefär som att jag hade ätit huggorm till frukost. Det kändes skönt efter passet på gymmet, att få det gjort även om jag inte hade nån lust alls. Ja i natt vaknade jag av att det sved som tusan i svalget.
Jag hade blivit förkyld. Så det var därför som det var så segt att dra mig till gymmet och köra mitt pass. Och varför jag var lite snarstucken i går. I dag går jag runt med en rasp i halsen. Min ljuva stämma är fortfarande kvar, jag hoppas det här är en snabb historia. Jag har ingen feber och det enda som det känns i är näsa och hals. Eftersom jag verkar få slippa feber så tror jag det här är övergående.
Annars hade jag tänkt ta ut en hoj på lördag och köra till Tierp och titta på race. Men det ska visst regna, det regnar där i dag hela tiden och det ska fortsätta regna ända till måndag. Hojarna står rena och putsade i garaget, jag har ingen lust att ta ut dem. Å andra sidan så är jag förstås förkyld. Den är lindrig än men synd att göra den värre genom att köra hoj i regn och rusk. Man har ju varit med om att regnvattnet farit via hjälmen ner på buffen för att sen blöta ner innanför jackan. Då blir man kall.
Kommer ihåg en Sthlmsrunda Rapido MC anordnade. Det var fint i början med vackert väder och solsken men sen kom störtskurar. Jag blev så blöt innanför jackan att jag var tvungen att svänga in på Shellmacken i Botkyrka och köpa en tidning och ha som sköld mot kylan i fartvinden. Ja tidningen var förstås sjöblöt när jag var framme och hade kört klart. Precis allt ner till midjan var blött…
En annan gång plaskade det i mina stövlar när jag steg av hojen. Mina strumpor kunde jag vrida ur. ;)
