En kvällstur med allvarlig avslutning

Tog en kvällsstur efter jobbet. Mitt tilltänkta ressällskap hade fått förhinder så det blev en tur på egen hand. Tog mig på småvägar från Kista via Täby till Brottby. Mitt mål var att testa vägen till Rumsättra, en av de krokigaste som finns i Stockholmsområdet. När jag kommit till Brottby dök snart skylten jag letade efter upp. Vek in på vägen och nu började det svänga på allvar. Tror faktiskt inte att det finns någon del av vägen som har en raksträcka som är femtio meter lång. Det svänger ideligen. Vägen är smal, krokig och har dålig sikt så den är krävande. Finns inget utrymme för misstag. Ingen optimal väg med en cruiser med tanke på de snäva kurvorna. Väl ute på andra sidan är man snart framme vid Wira bruk. Här kan man med fördel besöka kaféet som ligger i den gamla smedjan. Nu är det en idyll, i slutet på sextonhundratalet var här krigsindustri. Man tillverkade värjorna till Karl den tolftes arméer. Så småningom övergick produktionen till liar och yxor. Stannade till här en liten stund innan jag åkte vidare mot Åkersberga. Hamnade bakom en hästtransport av det gigantiska slaget. Slog av på takten och njöt av det sköna vädret istället för att köra om.
Väl igenom samhället svängde jag, som så många gånger förr, in på Svinningevägen. Nu slog mig plötsligt tanken på vad jag hörde på radio för någon vecka sedan. Man talade om en dödsolycka med en motorcykel som fattat eld efter att krockat med en bil. Funderade över var det kunde ha hänt. Mina aningar besannades snart. I en snäv högerkurva hade motorcyklisten kommit över på fel sida, krockat med bilen och fattat eld. Brännmärkena var kvar i asfalten. I kurvans ytterkant hade vänner till den förolyckade lagt blommor och sista hälsningar. Något som berörde mig extra starkt var den napp och de leksaker som låg där. Kanske hade han barn som nu mist sin far? När jag såg bilden som fanns där kände jag väl igen honom. Har mött honom i något hoj-sammanhang jag just nu inte kan komma på. Som en extra påtaglighet låg där en trasig blinker och hans ena handske. Stod där en stund och funderade över allvaret i det vi alla så mycket älskar att göra. Har vid ett flertal tillfällen blivit omkörd strax innan just denna kurva av dom som tyckt att jag åkt för sakta...undrar vad som hände just denna gång. Var det en omkörning liknande de jag varit med om, som gick fel?
Åkte i sakta mak hemåt, funderandes över livets förgänglighet.
Det blev en mycket allvarlig avslutning på en annars trevlig tolv-milarunda.

1) Vid Wira bruk.
2) Längsta "rakan" på Rumsättravägen.
3) Olycksplatsen
4) Runsten rest till minne av Jarlabanke.

Tråkigt, men man behöver en tankeställare ibland.

Hoppas bara att det blir mer och mer säkert att åka mc.

Den stora nackdelen är riskerna.

Vist är det stora risker men inte mer än jag kan axeptera, och ställer jag själv till det så fins ingen att skylla på. Andras slarv eller nochalans vilket orsakar medmänikas olycka det är mycket svårt att förlåta. Det är så många i dag som bara ser till sig själv och inte bryr sig om andra, se bara alla dessa omkörningar i aldeles för hög hastighet och skymd sikt vilket orasakar olycka bara för att JAG ska förbi.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Jan-Olov

Vist är det stora risker men inte mer än jag kan axeptera, och ställer jag själv till det så fins ingen att skylla på. Andras slarv eller nochalans vilket orsakar medmänikas olycka det är mycet svårt att förlåta. Det är så många i dag som bara ser till sig själv och inte bryr sig om andra, se bara alla dessa omkörningar i aldeles för hög hastighet och skymd sikt vilket orasakar olycka bara för att JAG ska förbi.

---

Det gäller verkligen att köra så att man själv håller sig på vägen. Hur andra kör kan man inte göra så mycket åt. I detta fall kändes det uppenbart att det var ett misstag från motorcyklistens sida. Här måste det gått alldeles för fort. Det känns så enormt onödigt, skulle verkligen inte behöva hända.

Han hade tydligen nytaget körkort.
Läs mer här på sporthoj och Aftonbladets artikel

Förmodligen en typisk situation. Man försöker åka lika fort som någon annan, trots att man inte har erfarenheten. Känner jag mig inte bekväm slår jag av direkt, det måste vara mitt tempo som gäller för mig. Tycker att väldigt många kör väldigt mycket fortare än vad jag känner är lämpligt för min del. Kan naturligtvis köra fortare, men vill inte.

"Hellre omkörd och bortkommen än omkommen och bortkörd!" ;)

Bilden med leksakerna berör mig...
Jag jobbar inom räddningstjänsten. Jag upplever det alltid jobbigt när barn drabbas på ena eller andra sättet.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Linnex

Bilden med leksakerna berör mig...
Jag jobbar inom räddningstjänsten. Jag upplever det alltid jobbigt när barn drabbas på ena eller andra sättet.

---

Det var verkligen jätte-jobbigt med leksakerna och nappen. Kan säga att tårarna inte var långt borta. Det är så många runt omkring som drabbas, inte bara den förolyckade....

Jag håller som bäst på att ta mitt MC-kort och har inte ens hunnit med att åka i trafik. Men slås redan av hur oskyddad man är på en MC jämfört i en bil.
Så onödig olycka om det handlade om för hög fart.

Och mitt i allt detta tragiska så vill jag passa på att säga att du verkligen kan dina ställen Mats, jag är imponerad. :)

Det visar sig att mina föräldrar är bekanta med föräldrarna till han som omkom där. Enligt pappan så hade det inte gått för fort utan hojen hade fått styrfladder innan kurvan. Vet inte vad som kan orsaka nåt sånt, plötsligt haveri i styrlager, sprucken bromskiva eller fälg eller nåt. Vad som egentligen hände vet nog bara de som fanns på plats.

Citat:

---

Jag håller som bäst på att ta mitt MC-kort och har inte ens hunnit med att åka i trafik. Men slås redan av hur oskyddad man är på en MC jämfört i en bil.

---

Usch ja! Det är en frihetskänsla det här med mc men riskabelt.

Nu behöver han inte ha kört för fort. Kan ha varit grus eller kanske en liten oljefläck under framhjulet i kurvan och ett möte precis i fel ögonblick.

Tragiskt är det ju.

Edit: såg inte ditt inlägg Molgan

Citat:

---

Ursprungligen postat av Mats Liifv

Förmodligen en typisk situation. Man försöker åka lika fort som någon annan, trots att man inte har erfarenheten. Känner jag mig inte bekväm slår jag av direkt, det måste vara mitt tempo som gäller för mig. Tycker att väldigt många kör väldigt mycket fortare än vad jag känner är lämpligt för min del. Kan naturligtvis köra fortare, men vill inte.

"Hellre omkörd och bortkommen än omkommen och bortkörd!" ;)

---

Där håller jag med dig om jag kör själv så får jag aldrig känslan att det går för fort endast i grupp när jag ska hänga med, jag kör aldrig igenom en kurva fort som är skymd, förstår inte hur någon vågar lägga ner i en skymd kurva och inte veta vad som fins i slutet, en parkerad bil, promenerande eller ett vilt.

Citat:

---

förstår inte hur någon vågar lägga ner i en skymd kurva och inte veta vad som fins i slutet, en parkerad bil, promenerande eller ett vilt.

---

Därför föredrar jag lite bredare asfaltvägar med längre kurvor som man ser, om inte till slutet, så i varje fall så långt så man hinner få stopp om någon/något kommer upp på vägen. Det är skönt att kunna dra i gasen mitt i kurvan, lägga lite till, känna kraften och kontrollen och samtidigt ha koll på vad som finns där framme.

När det är riktiga kringelkroksvägar så håller jag igen. Nu har jag inte hittentills kört i grupp men jag vet att om jag skulle tycka att det går för fort så skulle jag avvika och köra längst bak i min egen takt.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Molgan

Det visar sig att mina föräldrar är bekanta med föräldrarna till han som omkom där. Enligt pappan så hade det inte gått för fort utan hojen hade fått styrfladder innan kurvan. Vet inte vad som kan orsaka nåt sånt, plötsligt haveri i styrlager, sprucken bromskiva eller fälg eller nåt. Vad som egentligen hände vet nog bara de som fanns på plats.

---

Mitt antagande, liksom uppgift i tidningsartikeln, om hög fart kommer sig av att det inte syntes några som helst bromsspår. Kurvan bör därför kommit mycket överraskande utan möjlighet att reagera. Oturligt nog kom det en bil i exakt fel ögonblick. Med bara lite tur kunde det fått ett helt annat slut. Så är det, små marginaler avgör liv och död. Om mitt rådjur dykt upp någon tiondel tidigare eller senare hade inget hänt. Nu gick det trots allt bra för mig, men kunde lätt gått mycket värre.

Ska titta lite närmare på söndag. På väg till starten för "Vikingaturen" kommer jag att passera platsen igen. Vill gärna förstå vad som hänt och varför. Allt i syfte att undvika att göra samma misstag själv.

På länken finns en version av vad som hände. Om den stämmer, visar det vikten av att inte ligga för nära varandra. Den skiljer sig ganska radikalt från tidningsuppgifterna, som vanligt. Här står inget om någon passagerare och nu ligger han som trea i ledet i stället för tvåa. Grus i kurvor är riktigt otäckt. Vi råkade ut för det på ett antal ställen i lördags.
Normalt sett brukar gruset komma från kurvans innerkant på grund av att bilar skär kurvan och drar med sig grus upp på vägen. I det här fallet skulle gruset kommit från refugen i kurvans ytterkant. Måste vara mycket ovanligt. Många faktorer som samspelade på ett olyckligt sätt....
www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=210597

Citat:

---

Ursprungligen postat av Mats Liifv

Inga uppgifter om hur det gick för passageraren?

---

Nej det jag nämnde innan var allt jag vet. Om man är ny och ovan och nåt sånt händer så hamnar man lätt fel, jag råkade nämligen ut för detta på min DR800 som jag hade när jag tog lappen. Kom på en fin väg när en nerförsbacke slutade i en snäv höger. Bromsade in och allt hade gått hur fint som helst om inte hojen plötsligt börjat orma sig, var långt in på andra körfältet innan jag fick koll på grejerna. Nu hade jag så tur så att jag slapp möte och klarade mig med en något förhöjd puls. Vet inte vad orsaken var, hade glappande styrlager, skeva bromsskivor och fel tryck i de slitna däcken (vilken pärla) så något av det eller en kombination.

Det räcker med att se grus i fel tillfälle för en ovan, så kommer den där otäcka frysningen och man bromsar sig av eller in i fel körbana och kör av för att man inte vågar svänga. Har man riktig otur får man möte just då.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Mats Liifv

Om mitt rådjur dykt upp någon tiondel tidigare eller senare hade inget hänt. Nu gick det trots allt bra för mig, men kunde lätt gått mycket värre.

---

Rådjuret del 2 – Återkomsten. Börjar bli ganska känt det där rådjuret…? ;) ;) ;)

Citat:

---

Ursprungligen postat av Molgan

Nej det jag nämnde innan var allt jag vet. Om man är ny och ovan och nåt sånt händer så hamnar man lätt fel, jag råkade nämligen ut för detta på min DR800 som jag hade när jag tog lappen. Kom på en fin väg när en nerförsbacke slutade i en snäv höger. Bromsade in och allt hade gått hur fint som helst om inte hojen plötsligt börjat orma sig, var långt in på andra körfältet innan jag fick koll på grejerna. Nu hade jag så tur så att jag slapp möte och klarade mig med en något förhöjd puls. Vet inte vad orsaken var, hade glappande styrlager, skeva bromsskivor och fel tryck i de slitna däcken (vilken pärla) så något av det eller en kombination.

---

Ofta är det inte en enskild faktor, utan precis som du säger, en kombination av olika faktorer. Varje sak för sig kanske inte ger så stor inverkan på det hela men summan av dom. Ett plus ett kan bli tre!