Ofta blir det så när steget från den egna hojen blir för stort. Man känner sig inte hemma på hojen. När spårbyten känns sladdriga lämnar man tillbaka hojen. Så är det för mig.
Utskriftsvy
Ofta blir det så när steget från den egna hojen blir för stort. Man känner sig inte hemma på hojen. När spårbyten känns sladdriga lämnar man tillbaka hojen. Så är det för mig.
Ingen modern hoj oavsett märke skall kännas sladrig för då är det något fel, slitna däck eller fel luftryck är inte ovanligt eller hemgjorda modifieringar på fjädringen eller liknande, Sportstern har 3 st paralellstag som gör att gummi upphägningen bara kan röra sig längstled, blir de slitna kan hjulet röra sig i sidled några tiondelar men då är man känsligare än prinsessan på ärten om man känner det.
Provsatt en 883 iron i helgen, man satt som en fällkniv på hojen. Sadeln var så tunn, så att det kändes som att man satt på själva ramen. Det går nog att få den här hojen att funka för längre turer och även och få det att fungerar med fotkoppling och handväxel men det lär kosta en rejäl slant.
För "Prinsessan på stjärten" duger bara "Mustangsadlar" toppkvalité.