Grusvägskörning!

Härligt, nu har jag gett grusvägarna en dänga!
Vi körde flera olika grusvägar och den sista var rejält slingrig och kul, bitvis var det rullgrus. Jag tycker det är roligare att köra på rullgrus. Och jag vet inte men jag måste vara feltillverkad, jag tycker bara så mycket om rullgrus!! Löst härligt grus som ligger på vägen och hojen som slingrar sig om man kör för sakta, den glider lite ibland i kurvorna och körtekniken är annan än på asfalt. Sånt här är kul, kan man hantera grus så kan man köra var som helst sen.

Och spårbyte är jag inte rädd för. Det finns en mittsträng och många törs inte byta spår utan ligger i samma högerspår hela tiden, sa min handledare. Det där förstår jag inte, skulle man halka omkull bara för att man korsar mittsträngen…? Inte då! Bara kör över och byt spår.

Efter en kort tid på grusvägar kände jag att nu minsann sitter allt som det ska i ryggmärgen igen så jag började dra på och gasa. ;D
Handledaren sa han hade svårt att hänga på och jag hade svårt att tro honom. Nja, bitvis var han förstås långt bakom men annars tycker jag nog att han befann sig bakom mig på hyfsat avstånd.
Sista högerkurvan var rejält tvär, den gick nästan i 180°, till vänster anslöt en väg mitt i kurvan som man är tvungen att hålla ögonen på samtidigt som man svänger höger. Och så rullgrus (kul!), det gällde att hålla ner farten, annars ligger man där.

Javisst ja, höll på att glömma: jag hamnade i diket! Såg en Hummer som låg bakom oss på en smal grusväg så jag var snäll och släppte förbi honom. Och passade därmed på att köra lite i diket, he he. Var bara tvungen! ;)
(han trodde väl jag inte hanterar hojen som kör ner i diket… Jag bjuder på det.)