Idag när jag var ute och åkte så började det regna. Jag begav mig hem genom stan. Vid ett rödljus så bromsade bilen framför kraftigt men eftersom jag höll bra avstånd behövde jag inte bromsa jättehårt men fortfarande med besked.
När framhjulet kom på den Vita körfältspilen så gled framhjulet till ordentligt åt sidan och jag tappade balansen rejält. Hjulet fick åter fäste och jag kastades snett framåt mot styret. Hojen rätade upp sig men ytterligare en retur kom och jag vinglade nästan över i en annan fil. Allt redde tillslut upp sig med mig halvliggandes över styret och en puls på 200. Två tre meter innan bilen framför stannade min hoj.
Även fast jag gjort vurpor på endurohojen ett par gånger var detta det läskigaste jag varit med om under min MC karriär. Jag kan bekräfta det alla säger att man hinner tänka mycket. Jag hann tänka "jävlar" "Tur att jag har helförsäkring" "detta går ganska långsamt" "kommer nog inte göra jätteont" "undrar vad ny lack kostar" "Yesssss" jag klarade det!! "oj vad alla tittar konstigt på mig".
Sen tog jag av på nästa väg och stannade för att lugna mig lite.