Vissa dagar..

..måste man inse att man kanske ska låta hojen stå. Idag var det en sån dag för mig. Åkte till jobbet i morse, 2 gånger faktiskt eftersom jag glömde väskan med jobbprylar jag tog hem dan innan. När jag skulle hem på eftermiddan kan jag inte hitta ryggskyddet, och till slut inser jag att jag åkt till jobbet utan det. Har aldrig hänt en enda gång sen jag satte mig på hoj första gången att jag åkt utan..

Skulle uträtta några ärenden efter jobbet men körde först förbi hemma för att hämta ryggskyddet, på vägen passerar jag ett trafikljus och just som jag glider förbi bortre ljuset ser jag i ögonvrån att det är rött. Inser att jag inte har en aning om när det slagit om då jag inte haft uppmärksamhet på det.

Droppen är sen när jag hämtat ryggskyddet och svänger vänster i ett annat trafikljus och skrämmer slag på en stackars kvinna som just passerar övergångsstället. "Galna fotgängare som springer ut i gatan" hann jag tänka innan jag inser att de, naturligtvis, har grönt. Då förstår jag att jag är en trafikfara, vänder hojen, kör hem och parkerar för kvällen.

Känner mig lätt övermannad av jobbet just nu, och jag har en hemsk pågående dust med tandläkaren (lider av svår tandläkarfobi, har inte varit där på 20 år så det är lite grejer å fixa..) så jag är helt enkelt rätt ofokuserad. Sover man dåligt oxå så minskar IQn dramatiskt. Insikten om att man inte ska sätta sig på en hoj när man inte är helt som man ska verkar dock vara svår att greppa.

Nå, hoppas jag lärt mig att ha lite mer koll på dagsformen och att ni andra sköter er bättre. :)

Citat:

---

Ursprungligen postat av Molgan

..måste man inse att man kanske ska låta hojen stå. Idag var det en sån dag för mig. Åkte till jobbet i morse, 2 gånger faktiskt eftersom jag glömde väskan med jobbprylar jag tog hem dan innan. När jag skulle hem på eftermiddan kan jag inte hitta ryggskyddet, och till slut inser jag att jag åkt till jobbet utan det. Har aldrig hänt en enda gång sen jag satte mig på hoj första gången att jag åkt utan..

Skulle uträtta några ärenden efter jobbet men körde först förbi hemma för att hämta ryggskyddet, på vägen passerar jag ett trafikljus och just som jag glider förbi bortre ljuset ser jag i ögonvrån att det är rött. Inser att jag inte har en aning om när det slagit om då jag inte haft uppmärksamhet på det.

Droppen är sen när jag hämtat ryggskyddet och svänger vänster i ett annat trafikljus och skrämmer slag på en stackars kvinna som just passerar övergångsstället. "Galna fotgängare som springer ut i gatan" hann jag tänka innan jag inser att de, naturligtvis, har grönt. Då förstår jag att jag är en trafikfara, vänder hojen, kör hem och parkerar för kvällen.

Känner mig lätt övermannad av jobbet just nu, och jag har en hemsk pågående dust med tandläkaren (lider av svår tandläkarfobi, har inte varit där på 20 år så det är lite grejer å fixa..) så jag är helt enkelt rätt ofokuserad. Sover man dåligt oxå så minskar IQn dramatiskt. Insikten om att man inte ska sätta sig på en hoj när man inte är helt som man ska verkar dock vara svår att greppa.

Nå, hoppas jag lärt mig att ha lite mer koll på dagsformen och att ni andra sköter er bättre. :)

---

Alla har vi våra 'dagar' som man önskar att någon 'överman' kan radera ur den där nedrans kalendern:( Men jag måste nog ge dig ett STORT diplom för att du vann över dig själv genom att vända hem igen utan att genomföra dina ärenden. BRA GJORT!

Du har en självinsikt som få delar.
Om allla var som du, skulle antalet olyckor, misshandlar och annan skit minska drastiskt!

Jag skickar en virtuell kram till dig, Molgan. Bra gjort att parkera hojen om det inte är en bra dag.

Jag hade inte varit hos tandläkaren på 14 år men sedan fanns det ingen annan utväg än att gå dit för en gammal lagning hade gått sönder och jag hade tandvärk som fan. Men det blev rotfyllning på 2 tänder och bägge var trasiga lagningar och efter det så gick min fobi över och nu gör det mig ingenting att gå till tandläkaren.:D

När jag var barn så var det en tandläkare som vi barn skulle gå till, det var genom skolan, motagningen var så gammaldax att det var en remmdriven borr och den gick sakta så det både luktade och blev varmt. Jag satt i stolen och skulle få en lagning då slant tandläkaren med borren och borrade mig i kinden vilket jorde ont så att jag skek till. Jag var väll sju åtta år nånting tandläkaren röt till " håll käften jävla hund" jag glömmer aldrig orden. Tandläkarskräck kom efter den dagen. Det släppte när jag jorde lumpen och fick laga akut. Det var bara unga värnpliktiga tandläkare som behandlade mig och de tog jätte mycket tid på sig med många skratt och mycket prat. Numer går jag en gång om året utan någon vånda.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Katarina

Jag skickar en virtuell kram till dig, Molgan.

---

Tack, dom behövs ibland. =)

Citat:

---

Ursprungligen postat av Gibson

det blev rotfyllning på 2 tänder och bägge var trasiga lagningar och efter det så gick min fobi över och nu gör det mig ingenting att gå till tandläkaren.:D

---

Fobier är konstiga, intellektet säger mig att rädslan är helt irrationell, kroppen tycker dock att det är struntprat och börjar hyperventilera och gör sig beredd på att dö. Några pass till i elektriska stolen så kanske kroppen oxå börjar inse att det finns ett liv efter tandläkaren. :)

Och Jan-Olov; liknande upplevelse drabbade mig när jag var typ 7. Fyllskallen till tandläkare bedövade fel sida, när jag skrek tog han in två sköterskor som höll ner mig medans han borrade.