Utskriftsvy
Är väl årstiden men just nu känner jag mig trött för jämnan. Har ett svagt minne av att jag blev trött när solen brukade kika fram lite mer på våren. I dag struntade jag i lunchen, gick och la mig en stund, tänkte bara ta en kvarts vila för att ladda batterierna men jag somnade visst på studs. Plötsligt hade den där kvarten blivit drygt en hel timme! Snopet.
Nån fler som känner sig lite mer hängig just nu…?
Nää, känner mig rätt pigg och vill att det ska sluta snöa så jag får ut och åka hoj. Däremot brukar jag kunna få någon dag när solen äntligen kommer, där jag känner mig nedstämd. Detta till synes helt utan anledning. Nästa dag är allt som vanligt igen....Citat:
Ursprungligen postat av Katarina
kan inte säga att jag känner mig trött ,nu börjar jag att få pensionärssyndrom igen d.v.s går upp strax efter kl 05 på morgon o hämtar tidningen ihop med en kopp kaffe,det är lungt o skönt å sen blir det mer tid till mcåkning:)
Jo, jag är uppe med tuppen på morgnarna, DÅ är jag pigg minsann! Men framåt lunchtid blir jag dåsig och hängig. Eftermiddagen går bra men runt middagstid är jag dåsig igen. Och då sitter jag och gäspar så det nästan uppstår korsdrag i huset.
Önskar man fick sova överhuvudtaget, just nu så håller jag mig flytande på insomningstabletter för att få någorlunda normal mängd sömn. Ska på KBT och sömnanalys nästa vecka. Har haft sömnproblem så länge jag kan minnas, misstänker att jag är en av de som är begåvade med en avvikande dygnsrytm. Mår bra när jag har semester och får sova när jag vill, så det är nog inte mej det är fel på utan det här fascistoida 8till5samhället. =)
Jag har en period varje arbetsdag kring 4 till 5 ca då jag är så trött att jag inte törs sätta mig på hojen utan att först vila en stund. Vi är nog inte ensamma med att få för lite sömn. Att få sova en hel natt i följd det har jag inte fått så länge jag kan minnas men man lär sig att inte stressa upp sig när klockan bara går och sömnen uteblir, jag är inte vaken hela natten utan jag slumrar till i omgångar så skallen får vila lite.
Nu har jag fått gnälla lite i alla fall.:o
Ja ibland har jag periodvisa problem med att jag vaknar automatiskt upp runt 2-tiden. Känner mig helt utsövd, tror att klockan är runt 6-7 på morgonen och när jag kikar på klockan så är den bara runt 2... Jag kan inte somna om hur mycket jag än försöker, det går bara inte. Så jag brukar gå upp så jag inte väcker Jocke. Så här kan det hålla på i nån vecka eller två och sen blir dygnet normalt och jag lyckas ta mig förbi den magiska tiden 02:00. Man kanske skulle ordna sömntabletter så man får sova och får ha sitt dygn som det ska vara?
I går la jag mig 19:30 och skulle kika på TV:n men innan klockan ens var 20:00 sov jag. Jag sov till 04:00 men lyckades somna om (!).
Nja, bara om du känner att sömnproblemen påverkar ditt liv väldigt negativt. Tror de flesta har smärre sömnproblem och att "normal" sömn är ganska onormalt. Jag sov bara ett par timmar varannan natt och blev glömsk, krasslig och lättirriterad till den grad att bara ljudet av andra människor fick det att krypa i kroppen. Inte helt optimalt för någon som undervisar..:rolleyes: När jag var yngre så var det lättare att hantera sömnbristen men med åren så pallar jag det allt sämre, det började påverka jobbet så därför sökte jag hjälp. Pillren hjälpte de akuta problemen men jag vill absolut inte hänga upp mitt sovande på dem, i så fall måste man ju knapra sånt resten av livet. =/Citat:
Ursprungligen postat av Katarina
Nä, det påverkar inte min vardag annars men lite jobbigt är det mellan varven. I dag är jag fortsatt trött, ska nog gå och vila en hel timmes kvart igen. ;)