Nina
2013-06-21, 14:46
Jag har under en längre tid (ganska lång tid) drömt om en Dobermann igen, tänk att få ha lite utmaningar och ett ”hästjobb” med att uppfostra en Dobbis igen. För ca 20 år sen föddes min forna käraste vän i augusti 1993. Det var ett otroligt roligt jobb med att göra en hund av honom, många stunder av skratt och ibland (läs ofta) frustration för en riktigt envis hund som gjorde allt för att få sin vilja igenom. Man fick vara mer envis själv och fick man säga till 10 gånger så nog försökte han en 11:e gång. Man vet ju aldrig, matte kanske ger sig nån gång? :rolleyes:
Jag har även varit ganska kräsen av mig med vilka kennlar som har valpkullar. Kraven har varit en uppfödare som inte agerar valpfabrik utan får en enstaka kull då och då när andan faller på. Förutom det så har kravet varit att de ska veta vilka hannar som tiken paras med. Jag har alltså en viss förkärlek för gamla erkända och väl inarbetade Dobermann-kennlar… En titt i deras stamtavlor hör till, det finns databaser på nätet där man kan söka som berättar om allt mellan himmel och jord men som för mig ger bra information om både tik och hanne samt kennel och övrig information längre bak i leden.
Nu har jag spanat in en kennel en bra lång tid och nu har de fått en kull med Dobbisar. Hjärtat bultade extra varmt och i dag ringde jag. Hannen jag tittat ut var tyvärr såld men en tik finns kvar som vi ska kika på i morgon.
Det kommer bli sååå roligt igen med en Dobermann i huset! Jag vet vad jag ger mig in på, vilket jobb man får lägga ner, jag känner mig beredd. Uppfödaren själv är också noga med vem som får köpa valpar av henne och det är bra. Jag hoppas vi blir godkända men det tror jag väl att vi ska bli. Hon ställde en del frågor, bl a om jag är van med hundar och det är jag förstås som vuxit upp med hundar av olika raser och storlekar. Bl a berättade jag om min Dobermann jag haft så jag vet vad jag ger mig in på när det gäller den här tiken.
Det jag tycker är så bra är att uppfödaren även ger kurser av olika slag. Då har hon möjlighet att följa tiken under sin utveckling och framsteg för jag skulle vilja gå på hennes kurser. Det ingår ett MH-test också, där provas hundens mentala kapacitet. Tikens båda föräldrar är båda korade och mentalt stabila, inte rädd för skott heller så det blir väl som med min forne Dobermann – att tiken sover igenom nyårsnatten utan problem.
Han brydde sig inte, det kunde smälla som tusan men han sov. Han var så självsäker av sig, gick han förbi hundar som skällde och lät gick han bara tyst förbi. Han visste att om de kom ut så kunde han plocka ner dom direkt. Och det hände förstås att det kom en lös schäfer rusande emot oss. Han hade en radie om 3 m, kom de innanför gick han emot och fällde angriparen, annars brydde han sig inte.
Kommer bli sååå roligt med en Dobermann i mitt liv igen! :)
Jag har även varit ganska kräsen av mig med vilka kennlar som har valpkullar. Kraven har varit en uppfödare som inte agerar valpfabrik utan får en enstaka kull då och då när andan faller på. Förutom det så har kravet varit att de ska veta vilka hannar som tiken paras med. Jag har alltså en viss förkärlek för gamla erkända och väl inarbetade Dobermann-kennlar… En titt i deras stamtavlor hör till, det finns databaser på nätet där man kan söka som berättar om allt mellan himmel och jord men som för mig ger bra information om både tik och hanne samt kennel och övrig information längre bak i leden.
Nu har jag spanat in en kennel en bra lång tid och nu har de fått en kull med Dobbisar. Hjärtat bultade extra varmt och i dag ringde jag. Hannen jag tittat ut var tyvärr såld men en tik finns kvar som vi ska kika på i morgon.
Det kommer bli sååå roligt igen med en Dobermann i huset! Jag vet vad jag ger mig in på, vilket jobb man får lägga ner, jag känner mig beredd. Uppfödaren själv är också noga med vem som får köpa valpar av henne och det är bra. Jag hoppas vi blir godkända men det tror jag väl att vi ska bli. Hon ställde en del frågor, bl a om jag är van med hundar och det är jag förstås som vuxit upp med hundar av olika raser och storlekar. Bl a berättade jag om min Dobermann jag haft så jag vet vad jag ger mig in på när det gäller den här tiken.
Det jag tycker är så bra är att uppfödaren även ger kurser av olika slag. Då har hon möjlighet att följa tiken under sin utveckling och framsteg för jag skulle vilja gå på hennes kurser. Det ingår ett MH-test också, där provas hundens mentala kapacitet. Tikens båda föräldrar är båda korade och mentalt stabila, inte rädd för skott heller så det blir väl som med min forne Dobermann – att tiken sover igenom nyårsnatten utan problem.
Han brydde sig inte, det kunde smälla som tusan men han sov. Han var så självsäker av sig, gick han förbi hundar som skällde och lät gick han bara tyst förbi. Han visste att om de kom ut så kunde han plocka ner dom direkt. Och det hände förstås att det kom en lös schäfer rusande emot oss. Han hade en radie om 3 m, kom de innanför gick han emot och fällde angriparen, annars brydde han sig inte.
Kommer bli sååå roligt med en Dobermann i mitt liv igen! :)