Nina
2007-09-21, 06:20
Herre jösses… Om han åkte hemifrån lite tidigare så hade han sluppit besväret att stressa upp sig och köra som en vettvilling i trafiken.
Bakgrund:
Jag står vid stopplikten och ska ut på en huvudled, jag ska svänga höger. Bakom kommer en vit VW skåpbil. Trafiken på huvudleden är lite tät så här i rusningen så nån vidare lucka hittas inte. De är små de luckorna och jag har ingen lust att kasta ut hundkojan och hoppas bilen som kommer körande har bromsar på sin bil. Så jag blir så klart stående en stund och bråttom har jag inte heller, jag är alltid ute i god tid som vanligt.
Nu fick han spel när jag aldrig slängde mig ut och krockar nån gång så han ställer sig bredvid (!) och ska höger han också (!!).
– Jaha, tror du att du sitter på en hoj eller?? tänkte jag och beslöt att när han kör så kör jag också, då har jag dessutom honom som skydd om han nu är så dum att han slänger sig ut hur som helst. Då krockar ju *han* och jag har förstås skydd bakom hans bil, funderade jag.
Så han började köra senare. Och jag med.
Han tog säkert samma lucka jag hade tittat ut strax innan men han hade inte tid att vänta ca 15–20 sek utan körde upp bredvid mig men trodde väl inte att jag skulle köra när han kör.
Det retade tydligen gallfeber på honom för nu hamnade han bakom mig i alla fall! ”Åk hemifrån tidigare då” tänkte jag och så tog jag reg numret. Jag hoppades se en trafikpolis, de syns ofta numera men inte just då attans nog. Då hade jag ljusblinkat på trafikpolisen och pekat bakåt men tyvärr dök inte någon upp på vägen för avståndet killen höll bakom mig var knappt en halv meter. Det enda jag såg i backspegeln var hans grill. Knäppskalle.
Vid rondellen 300 m ner hade han hetsat upp sig ordentligt. Jag stannade för det fanns bilar framför som väntade på att få komma ut, trafiken var ganska tät i rondellen också så slänga sig ut där gör ingen framför mig. Men det tyckte nog han att de skulle göra för nu genade han upp bredvid mig och höll på att ta hela min vänstra sida och sidspegel. Och genar förbi nästa bil också.
Och så skulle han peka långfinger i samma veva, han menade säkert mig men bilisten framför mig undrade om han menade honom. Hmm, han borde gå nån kurs i stresshantering, funderade jag.
Hemma knappade jag in reg numret och ser att bilen är reggad på hans tjej/fru och de bor tre hus ifrån oss. Jag ringde min man och informerade om bilen och var de bor, så kan han hålla ögonen öppna för den där bilen. Killen bakom ratten verkar inte må bra som han körde i går och då kan det vara bra att hålla ett extra öga på den bilen.
Också ett sätt att träffas på… ;)
Om man inte kan hantera stress, jag menar om ens stresströskel är låg så kan man bota den genom att åka hemifrån tidigare. Jag har fått en låg tröskel under de sista åren och har lagt om mina rutiner helt. Orsaken är att jag för några år sen sprang in i den berömda väggen alla hört talas om.
Jag går upp långt innan klockan ringer, faktum är att jag använder inte ens en väckarklocka.
Ska jag nånstans ser jag till att tänka ut vilken tid jag ska åka iväg, vilken väg jag ska köra, hur länge den beräknas ta och ska jag ha nåt med mig ser jag till att ha det packat och klart långt innan jag ska iväg.
Dessutom lägger jag på en halvtimme extra så jag åker alltså en hel halvtimme före jag egentligen behöver köra hemifrån. Jag kanske behöver leta efter en P-plats, jag kanske av en händelse kör fel och måste köra tillbaka eller runt?
Så, tid har jag när jag ska nånstans, gott om tid. Jag kan t o m stanna och kika på kartan om jag behöver det, eller ta en fika längs vägen. :D
Mitt motto har blivit: Jag kommer när jag kommer. Blir jag försenad, vad gör det? Det är bättre att komma fram hel än inte alls.
Bakgrund:
Jag står vid stopplikten och ska ut på en huvudled, jag ska svänga höger. Bakom kommer en vit VW skåpbil. Trafiken på huvudleden är lite tät så här i rusningen så nån vidare lucka hittas inte. De är små de luckorna och jag har ingen lust att kasta ut hundkojan och hoppas bilen som kommer körande har bromsar på sin bil. Så jag blir så klart stående en stund och bråttom har jag inte heller, jag är alltid ute i god tid som vanligt.
Nu fick han spel när jag aldrig slängde mig ut och krockar nån gång så han ställer sig bredvid (!) och ska höger han också (!!).
– Jaha, tror du att du sitter på en hoj eller?? tänkte jag och beslöt att när han kör så kör jag också, då har jag dessutom honom som skydd om han nu är så dum att han slänger sig ut hur som helst. Då krockar ju *han* och jag har förstås skydd bakom hans bil, funderade jag.
Så han började köra senare. Och jag med.
Han tog säkert samma lucka jag hade tittat ut strax innan men han hade inte tid att vänta ca 15–20 sek utan körde upp bredvid mig men trodde väl inte att jag skulle köra när han kör.
Det retade tydligen gallfeber på honom för nu hamnade han bakom mig i alla fall! ”Åk hemifrån tidigare då” tänkte jag och så tog jag reg numret. Jag hoppades se en trafikpolis, de syns ofta numera men inte just då attans nog. Då hade jag ljusblinkat på trafikpolisen och pekat bakåt men tyvärr dök inte någon upp på vägen för avståndet killen höll bakom mig var knappt en halv meter. Det enda jag såg i backspegeln var hans grill. Knäppskalle.
Vid rondellen 300 m ner hade han hetsat upp sig ordentligt. Jag stannade för det fanns bilar framför som väntade på att få komma ut, trafiken var ganska tät i rondellen också så slänga sig ut där gör ingen framför mig. Men det tyckte nog han att de skulle göra för nu genade han upp bredvid mig och höll på att ta hela min vänstra sida och sidspegel. Och genar förbi nästa bil också.
Och så skulle han peka långfinger i samma veva, han menade säkert mig men bilisten framför mig undrade om han menade honom. Hmm, han borde gå nån kurs i stresshantering, funderade jag.
Hemma knappade jag in reg numret och ser att bilen är reggad på hans tjej/fru och de bor tre hus ifrån oss. Jag ringde min man och informerade om bilen och var de bor, så kan han hålla ögonen öppna för den där bilen. Killen bakom ratten verkar inte må bra som han körde i går och då kan det vara bra att hålla ett extra öga på den bilen.
Också ett sätt att träffas på… ;)
Om man inte kan hantera stress, jag menar om ens stresströskel är låg så kan man bota den genom att åka hemifrån tidigare. Jag har fått en låg tröskel under de sista åren och har lagt om mina rutiner helt. Orsaken är att jag för några år sen sprang in i den berömda väggen alla hört talas om.
Jag går upp långt innan klockan ringer, faktum är att jag använder inte ens en väckarklocka.
Ska jag nånstans ser jag till att tänka ut vilken tid jag ska åka iväg, vilken väg jag ska köra, hur länge den beräknas ta och ska jag ha nåt med mig ser jag till att ha det packat och klart långt innan jag ska iväg.
Dessutom lägger jag på en halvtimme extra så jag åker alltså en hel halvtimme före jag egentligen behöver köra hemifrån. Jag kanske behöver leta efter en P-plats, jag kanske av en händelse kör fel och måste köra tillbaka eller runt?
Så, tid har jag när jag ska nånstans, gott om tid. Jag kan t o m stanna och kika på kartan om jag behöver det, eller ta en fika längs vägen. :D
Mitt motto har blivit: Jag kommer när jag kommer. Blir jag försenad, vad gör det? Det är bättre att komma fram hel än inte alls.