Mats Liifv
2009-09-26, 22:19
I dag var vi två medlemmar härifrån som var ute och "grusade" lite. Det var Lucas och jag som åkte med BMW-klubben från Knutby, via Österbybruk, Älvkarleby, Söderfors och åter till Uppsala och Ulva Kvarn. Vi var nog runt tjugofem hojar som startade från Knutby i morse. Vi delade upp oss i olika grupper efter vilket tempo vi ville hålla.
Gruppen jag ledde startade sist. Vi hann inte komma mer är några kilometer in på rutten innan vi förstod att något allvarligt hänt Såg parkerade hojar och förare vid sidan av vägen. Visade sig att en av deltagarna som valt att köra snabbt, tappat kontrollen på sin hoj i en S-kurva och gått omkull. Dessvärre verkade det som att han brutit benet. Det fanns redan tillräckligt med folk på platsen som tog hand om det hela så vi fortsatte. Hann inte mer än ytterligare ett par kilometer så var det samma visa igen. Nu var det färdledaren i den snabbaste gruppen som "bromsat på sig" i en kurva och gått omkull. I det senare fallet rörde det sig dessbättre mer om materiella skador än fysiska. Handbromshandtaget hade gått av och framskärmen hade slitits loss. Först hade han tänkt fortsätta med enbart fotbroms, men på min inrådan fann han för gott att avbryta och åka hem. Naturligtvis efter att vi kollat att han var okay, vilket han försäkrade. Han hörde senare av sig och berättade att han var hemma välbehållen. Hade svårt att inte tänka på killen med benbrottet under resten av dagen. Hade ganska lätt att sätta mig in i situationen och vet vad som väntar honom framöver med rehabilitering etc. Riktigt, riktigt tråkigt. Känns så onödigt, men vi ansvarar naturligtvis för vår egen körning och säkerhet.
Efter fika och macka i Österbybruk, vilket hade förbeställts och uteserveringen abonnerat av Börje, rullade vi vidare. Hann inte mer än ett par kilometer innan nästa hoj låg i diket. Den här gången var det en landsvägsåkare som kommit utanför vägen och kört ner i diket. Här fanns redan folk som tog hand om det hela så det fanns ingen anledning att stanna. Sen rullade det på i lagom takt för min grupp. Det gick föredömligt bra att hålla ihop gruppen. Alla körde disciplinerat och höll god koll bakåt. Inte vid ett enda tillfälle tappade vi någon. När jag stannade för att samla ihop gruppen vid vägbyten etc. tog det bara sekunder innan alla var framme och vi kunde fortsätta. Helt suveränt gäng att leda.
Kom till Ulva kvarn, vilket var målet för dagen, endast några minuter innan stängning. Hade varit snöpligt att missa de så emotsedda räkmackorna....
Avslutade dagen här med fika och macka innan det var dags att rulla hemåt.
Snittfarten för dagen låg på 56 km/h för min grupp. Låter inte så märkvärdigt men jag tror att de flesta kommer att somna ovaggade ikväll. Det är krävande att köra grusvägar!
Synd du inte var med Nina, tror både vägar och tempo hade passat dig bra!
Bilderna: 1. Lucas i fototagen, en populär sysselsättning bland oss "Hojare".
2. Lucas verkar nöjd med dagen så här långt.
3. Min grupp vid en rast i "bushen".
4. Min "gökunge" i BMW-familjen....
Gruppen jag ledde startade sist. Vi hann inte komma mer är några kilometer in på rutten innan vi förstod att något allvarligt hänt Såg parkerade hojar och förare vid sidan av vägen. Visade sig att en av deltagarna som valt att köra snabbt, tappat kontrollen på sin hoj i en S-kurva och gått omkull. Dessvärre verkade det som att han brutit benet. Det fanns redan tillräckligt med folk på platsen som tog hand om det hela så vi fortsatte. Hann inte mer än ytterligare ett par kilometer så var det samma visa igen. Nu var det färdledaren i den snabbaste gruppen som "bromsat på sig" i en kurva och gått omkull. I det senare fallet rörde det sig dessbättre mer om materiella skador än fysiska. Handbromshandtaget hade gått av och framskärmen hade slitits loss. Först hade han tänkt fortsätta med enbart fotbroms, men på min inrådan fann han för gott att avbryta och åka hem. Naturligtvis efter att vi kollat att han var okay, vilket han försäkrade. Han hörde senare av sig och berättade att han var hemma välbehållen. Hade svårt att inte tänka på killen med benbrottet under resten av dagen. Hade ganska lätt att sätta mig in i situationen och vet vad som väntar honom framöver med rehabilitering etc. Riktigt, riktigt tråkigt. Känns så onödigt, men vi ansvarar naturligtvis för vår egen körning och säkerhet.
Efter fika och macka i Österbybruk, vilket hade förbeställts och uteserveringen abonnerat av Börje, rullade vi vidare. Hann inte mer än ett par kilometer innan nästa hoj låg i diket. Den här gången var det en landsvägsåkare som kommit utanför vägen och kört ner i diket. Här fanns redan folk som tog hand om det hela så det fanns ingen anledning att stanna. Sen rullade det på i lagom takt för min grupp. Det gick föredömligt bra att hålla ihop gruppen. Alla körde disciplinerat och höll god koll bakåt. Inte vid ett enda tillfälle tappade vi någon. När jag stannade för att samla ihop gruppen vid vägbyten etc. tog det bara sekunder innan alla var framme och vi kunde fortsätta. Helt suveränt gäng att leda.
Kom till Ulva kvarn, vilket var målet för dagen, endast några minuter innan stängning. Hade varit snöpligt att missa de så emotsedda räkmackorna....
Avslutade dagen här med fika och macka innan det var dags att rulla hemåt.
Snittfarten för dagen låg på 56 km/h för min grupp. Låter inte så märkvärdigt men jag tror att de flesta kommer att somna ovaggade ikväll. Det är krävande att köra grusvägar!
Synd du inte var med Nina, tror både vägar och tempo hade passat dig bra!
Bilderna: 1. Lucas i fototagen, en populär sysselsättning bland oss "Hojare".
2. Lucas verkar nöjd med dagen så här långt.
3. Min grupp vid en rast i "bushen".
4. Min "gökunge" i BMW-familjen....