Nina
2009-01-29, 03:35
Nu är jag där igen, vaknar runt 1,- 2-tiden och kan bara inte somna om! :mad:
Jag började fundera på Husqvarnan, hur man startar den och man säger den surar igen lätt så då låg man givetvis där och funderade ut hur man skulle undvika det så den startar vid första kicken — helst. Då var jag inne på min vikt direkt, visst några kilon för mycket och ändå lyckas jag inte kicka igång BSA:n ens. Jag väger alltså för lite, tröstade jag mig snabbt.
Snart är det dags för Vinterrallyt om nån vecka, då får jag minsann kicka här och där! Jag tänker inte be nån om hjälp heller, jag måste greja det där själv. Och så fick jag meddelande om att det är dags att besikta den och där lär ju ingen vara behjälplig med kickandet på bilprovningen, så det är bäst jag lär mig kicka igång hojskrället själv. Jag vet hur man gör, det är inte det utan tekniken. Det där knycket, sista dunsen som får den att starta. Det är *där* mitt problem sitter. Och då behöver jag min vikt så det är helt okej att jag sitter här, dricker te och äter en väldigt god hembakt arabisk kaka. :D
Nånstans i tankarna mellan motorycklarna var jag inne på gamla kompisar. Jag undrar vad de gör i dag. Jag tänkte också på de som nyligen försvann, vi dög när vi bodde i det andra huset för då bodde de bättre än oss. Sen köpte vi annat hus utan renoveringsbehov och vips försvann de, bara en fortsatte ha kontakt. Huset var visst för fint? Begriper inte det där, blir själv glad om nån lyckas byta upp sig. Nåja, man vet vilka kompisar man har nu i alla fall.
Husqvarnan välte i garaget nu senast. Rakt på gubbens fina HD som stod på mässan. Jag skulle in med Hondan men min rumpa var tydligen större än jag tycker den är så den puttade omkull Husqvarnan. Fast… Egentligen tycker jag hojarna var för nära varann och där emellan fanns jag. Plötsligt fick jag plats, då hade visst Husqvarnan vält… Som tur är i oturen hade han satt skynket över HD:n så den fick inga skador. Får lov att säga att det var lätt att få upp Husqvarnan, antingen blev jag superstark modell Stålkvinnan av rädsla för vad gubben ska säga eller så väger den väldigt lite. Jag tror det senare, inte att jag skulle vara superstark. Undrar vad den väger egentligen…?
Nä, ska nog försöka sova en stund nu. Begriper inte varför jag nödvändigtvis vaknar runt 2-tiden och inte kan somna om? Det jävligaste är att jag känner mig fullständigt utsövd som om jag sovit mina 8-9 timmar när jag vaknar. Som tur är så är jag ledig så lite trötthet skadar inte. ;)
Jag började fundera på Husqvarnan, hur man startar den och man säger den surar igen lätt så då låg man givetvis där och funderade ut hur man skulle undvika det så den startar vid första kicken — helst. Då var jag inne på min vikt direkt, visst några kilon för mycket och ändå lyckas jag inte kicka igång BSA:n ens. Jag väger alltså för lite, tröstade jag mig snabbt.
Snart är det dags för Vinterrallyt om nån vecka, då får jag minsann kicka här och där! Jag tänker inte be nån om hjälp heller, jag måste greja det där själv. Och så fick jag meddelande om att det är dags att besikta den och där lär ju ingen vara behjälplig med kickandet på bilprovningen, så det är bäst jag lär mig kicka igång hojskrället själv. Jag vet hur man gör, det är inte det utan tekniken. Det där knycket, sista dunsen som får den att starta. Det är *där* mitt problem sitter. Och då behöver jag min vikt så det är helt okej att jag sitter här, dricker te och äter en väldigt god hembakt arabisk kaka. :D
Nånstans i tankarna mellan motorycklarna var jag inne på gamla kompisar. Jag undrar vad de gör i dag. Jag tänkte också på de som nyligen försvann, vi dög när vi bodde i det andra huset för då bodde de bättre än oss. Sen köpte vi annat hus utan renoveringsbehov och vips försvann de, bara en fortsatte ha kontakt. Huset var visst för fint? Begriper inte det där, blir själv glad om nån lyckas byta upp sig. Nåja, man vet vilka kompisar man har nu i alla fall.
Husqvarnan välte i garaget nu senast. Rakt på gubbens fina HD som stod på mässan. Jag skulle in med Hondan men min rumpa var tydligen större än jag tycker den är så den puttade omkull Husqvarnan. Fast… Egentligen tycker jag hojarna var för nära varann och där emellan fanns jag. Plötsligt fick jag plats, då hade visst Husqvarnan vält… Som tur är i oturen hade han satt skynket över HD:n så den fick inga skador. Får lov att säga att det var lätt att få upp Husqvarnan, antingen blev jag superstark modell Stålkvinnan av rädsla för vad gubben ska säga eller så väger den väldigt lite. Jag tror det senare, inte att jag skulle vara superstark. Undrar vad den väger egentligen…?
Nä, ska nog försöka sova en stund nu. Begriper inte varför jag nödvändigtvis vaknar runt 2-tiden och inte kan somna om? Det jävligaste är att jag känner mig fullständigt utsövd som om jag sovit mina 8-9 timmar när jag vaknar. Som tur är så är jag ledig så lite trötthet skadar inte. ;)