Nina
2018-08-13, 10:34
Vad skönt att värsta hettan lagt sig men nu tycker jag nästan det är lite för kallt istället. Perfekt temp för hojkörning dock men just idag är jag trött. Har jobbat en massa extra och bl a en heldag avverkades med en arbetstid från 07:00 till 21:30. Jag är rätt trött efter den arbetsdagen ännu, känner jag.
Idag hade jag tänkt köra hoj nu när jag är ledig denna måndag men jag går bara runt och gäspar. Inte läge att köra hoj då, kommer bara köra sämre. Men, det positiva nu är att mina vänstersvängar sitter. Härligt!
Har kämpat i stort sett hela säsongen med att få till dom. Förr brukade jag envisas med att vända åt vänster för att sätta dom men i år får jag lov att erkänna jag varit lat på den fronten. Hade jag gjort som förr så hade de suttit tidigare men är huvudet dumt får svängarna lida. När det lossnade befann jag mig på slingerbulten, plötsligt började det ske korrekt och jag jublade. Tyvärr mötte jag långtradare varje gång och där var jag nära mittlinjen och filade. Bara att avbryta och förflytta sig lite så varken spegel ryker eller styre tar i. Ja ja, snart en ny vänster tänkte jag och påbörjade filandet med vänstersvängarna. Och så kommer en långtradare igen…
En kopp fika på Rosenhill och sen ut och köra, fortsatte med mina vänstersvängar och INGA långtradare! Wohoo, fan vad kul det var att svänga vänster när det flöt på bra! Och själva körningen var ju kul när det funkade att lägga hojen åt vänster. Och bra kurvval.
Trist att jag var lat med vändningarna åt vänster för att sätta dem. Dessutom hade jag i början av sommaren en del samarbetsproblem med Streeten. Jag hade högerväxlat program i skallen hela tiden, och rullen var jag inte van med heller. På Husqvarnan som är högerväxlad behöver man vrida på ordentligt på rullen, ta i lite mer än på gathojen så på Streeten råkade jag ta i som jag brukade på Husqvarnan. Streeten höll på att kasta av mig där i ett nafs! Och jag blev skiträdd, körde hem hojen och ställde den. Sov en natt och nästa dag tänkte jag att det är lika bra att ta tjuren vid hornen och ut och köra med gathojen igen. Annars lär den bara stå.
Sakta men säkert gick det bättre och bättre, växlingarna på vänster sida satte sig men jag var länge skiträdd för hojen. När vänstersvängarna till slut satte sig föll allt annat sig naturligt och rädslan för hojen försvann.
Det här var mitt absolut sämsta år på Streeten. :bootyshake:
Idag hade jag tänkt köra hoj nu när jag är ledig denna måndag men jag går bara runt och gäspar. Inte läge att köra hoj då, kommer bara köra sämre. Men, det positiva nu är att mina vänstersvängar sitter. Härligt!
Har kämpat i stort sett hela säsongen med att få till dom. Förr brukade jag envisas med att vända åt vänster för att sätta dom men i år får jag lov att erkänna jag varit lat på den fronten. Hade jag gjort som förr så hade de suttit tidigare men är huvudet dumt får svängarna lida. När det lossnade befann jag mig på slingerbulten, plötsligt började det ske korrekt och jag jublade. Tyvärr mötte jag långtradare varje gång och där var jag nära mittlinjen och filade. Bara att avbryta och förflytta sig lite så varken spegel ryker eller styre tar i. Ja ja, snart en ny vänster tänkte jag och påbörjade filandet med vänstersvängarna. Och så kommer en långtradare igen…
En kopp fika på Rosenhill och sen ut och köra, fortsatte med mina vänstersvängar och INGA långtradare! Wohoo, fan vad kul det var att svänga vänster när det flöt på bra! Och själva körningen var ju kul när det funkade att lägga hojen åt vänster. Och bra kurvval.
Trist att jag var lat med vändningarna åt vänster för att sätta dem. Dessutom hade jag i början av sommaren en del samarbetsproblem med Streeten. Jag hade högerväxlat program i skallen hela tiden, och rullen var jag inte van med heller. På Husqvarnan som är högerväxlad behöver man vrida på ordentligt på rullen, ta i lite mer än på gathojen så på Streeten råkade jag ta i som jag brukade på Husqvarnan. Streeten höll på att kasta av mig där i ett nafs! Och jag blev skiträdd, körde hem hojen och ställde den. Sov en natt och nästa dag tänkte jag att det är lika bra att ta tjuren vid hornen och ut och köra med gathojen igen. Annars lär den bara stå.
Sakta men säkert gick det bättre och bättre, växlingarna på vänster sida satte sig men jag var länge skiträdd för hojen. När vänstersvängarna till slut satte sig föll allt annat sig naturligt och rädslan för hojen försvann.
Det här var mitt absolut sämsta år på Streeten. :bootyshake: