Hojminnen

[Jonas]

Vi har alla historier att berätta från turer vi har gjort och det berättas lite här och där i olika tråder. Så varför inte ha en samlad tråd där vi berättar om lustiga minnen från vägen?

Jag är ju så ny på hoj, så jag ännu inte bidra med så mycket, men jag minns särskilt en dag för några somrar sedan, då jag just inhandlat en ny Vespa i retrostil (eu-moped). Det var en riktigt skön dag i slutet av juni och jag hade varit ute på Djurgården.

På vägen hem svängde jag ut på Skeppsholmen och körde ned till vattnet så att jag hade Katarinavägen mitt emot mig på andra sidan Strömmen. Jag satte mig och njöt av sommaren när en man i 80-årsåldern kom flanerandes och nyfiket började studera Vespan.

Han hade haft en nästan likadan i början på 60-talet och vi började språkas. Vi satt och pratade om livet, ditten och datten i nästan två timmar innan han fortsatte sin promenad. Det var verkligen en trevlig prick och då slog det mig att det nog är såhär det är att ha en hoj. Att man kommer i samklang och träffar likasinnade själar. Det var nog den dagen som körkortstanken började gro ordentligt. Och nu är man här några år senare och har fått allt bekräftat. This is my way of living!

Så vem blir näste man/kvinna att berätta? Ser fram emot detta!

[PatrikAdolfsson]

Just det där med möten är häftigt.

I somras när jag åkte ner till Skåne stannade jag någonstans på en rastplats i Småland. Tänkte dricka lite vatten och sträcka på mig. Köpte även en glass och satte mig ut med ett vattendrag och bara njöt.

Efter ett par minuter kommer en äldre dam fram och berättade att hon var spätta hennes man och hon hade åkt mycket hoj i sina ungdomsår och nu när mannen inte längre levde och hojåkandet hade tagit slut mindes hon tiderna då de hade rest land och rike runt. Hon berätta sin historia med en glöd i ögonen som gjorde att jag bara visste att jag gjorde helt rätt ddå jag bestämde mig att ta hojkort.

Damen stod länge och titta på min hoj och väntade tills jag åkte iväg innan hon gick tillbaka till sitt sällskap.

Häftigt att träffa helt okända människor som helt öppet berättar sin historia.

Bikes connects people!

[Jan-Olov]

Det är ganska ofta när man stannar så där som någon kommer för att titta och prata. Det har hänt många gånger. Det ger en dimention till på hojåkandet. Ganska trevligt.